Fler mekanismer bakom supergener
Det kan finnas många förklaringar till hur så kallade supergener – paket av gener – bildas och hålls samman vid nedärvning. Det visar en studie från Uppsala universitet. Nästa steg blir att kartlägga de olika mekanismerna.
En så kallad supergen är en grupp av gener som ligger bredvid varandra på en kromosom, och som nedärvs tillsammans som ett paket. Det allra mest kända exemplet på en supergen är våra könskromosomer, men det finns också supergener som till exempel bestämmer utseendet på enskilda individer hos vissa fjärils- och fågelarter.
En gen är en sekvens av en kromosom som kodar för ett visst protein. Proteinet styr cellernas funktioner, organismens utveckling och ärftliga egenskaper. En supergen är en grupp gener som ärvs tillsammans i ett intakt paket. Källa: Wikipedia
För att supergenerna ska grupperas rätt i nedärvningsprocessen, behövs faktorer som garanterar att de nedärvs tillsammans och inte blandas upp.
Supergener ärvs även utan kromosomavvikelse
Hittills har man trott att en intakt nedärvning av supergenen förutsätter så kallad inversion, där den aktuella delen av kromosomen vrids 180 grader jämfört med sin ursprungliga position. Nu har dock forskare vid Uppsala universitet upptäckt att dessa förändringar i strukturen inte är nödvändiga och att supergener kan bildas även på kromosomer som saknar inversioner eller andra strukturella förändringar.
En kromosominversion är en form av kromosomavvikelse som innebär att ett kromosomsegment roterats 180 grader i förhållande till sin ursprungliga orientering, så att gensekvensen i detta segment fått motsatt riktning. Källa: KI.se
– Det har funnits tecken på det här tidigare men det är först nu som det har gått att bevisa att det finns andra mekanismer som kan påverka, men vi vet ännu inte vad dessa är, säger Jesper Svedberg vid Evolutionsbiologiskt centrum vid Uppsala universitet och en av studiens huvudförfattare.
Söker förklaring på supergener
I studien visar forskarna att det finns genkomplex innehållande många hundra gener som nedärvs tillsammans utan att ha någon förändring i strukturen. Studien leder till ny förståelse för hur supergener bildas och hålls samman.
– Vi kan visa på ett fenomen som forskare måste börja leta efter. Man måste ta i beräkningen att det inte bara är inversioner som är förutsättningen för supergenerna, utan det kan bero på något annat. Nästa steg är att försöka hitta vad det kan vara, säger Jesper Svedberg.
Studien:
Large-scale suppression of recombination predates genomic rearrangements in Neurospora tetrasperma, Nature Communications
Kontakt:
Jesper Svedberg, Uppsala universitet, jesper.svedberg@ebc.uu.se, 070-699 09 45
