Svårt i praktiken införa effektivt psykosocialt stöd
Det krävs mer långsiktig planering av politiker och lokala myndigheter för att landsting och kommuner ska bli bättre på att erbjuda effektivt stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Det visar Magnus Bergmark i en avhandling vid Umeå universitet.
– Ända sedan de stora mentalsjukhusen stängdes finns ett behov av att erbjuda effektiva samhällsbaserade insatser till människor med psykisk funktionsnedsättning. Utvecklingen på området går framåt, men det är ofta svårt för lokala myndigheter att samverka på det sätt som behövs och omsätta politikernas idéer i praktiken, säger Magnus Bergmark.
Krockar med svenska systemet
De senaste åren har så kallade evidensbaserade psykosociala insatser förespråkats. Dessa insatser har i flera internationella studier visat sig vara effektivare än andra liknande metoder. Överlag ställer sig många yrkesverksamma positiva till att börja arbeta enligt dessa metoder, men det är ofta svårt att implementera dem i det svenska vård- och stödsystemet.
Många gånger hamnar landstingen och kommunerna i bryderier, då de upptäcker att metoderna, som oftast kommer från USA eller England, inte är helt enkla att överföra till ett svenskt sammanhang. Ibland försöker man därför anpassa själva metoden, vilket gör att effekterna av stödet kan bli svåra att förutse.
– En annan strategi är att försöka anpassa de inblandade organisationerna för att bättre passa till metoderna. Detta har visat sig vara svårt, då både befintliga regelverk och traditioner ofta krockar med de arbetssätt som förespråkas, säger Magnus Bergmark.
Sekretessen ett hinder
Sekretesslagstiftningen är ett exempel på hinder när psykiatri och socialtjänst försöker integrera sitt arbete i gemensamma team. Det faktum att olika organisationer har olika uppdrag samt delvis vänder sig till olika målgrupper försvårar när samverkansprojekt ska enas om gemensamma målsättningar. Personalen får därför lägga en stor del av sin tid och energi på möten och diskussioner för att bygga upp samverkan med andra. Något som har visat sig underlätta implementeringen är när projekten styrs av en ledningsgrupp där de deltagande organisationerna finns representerade. I bästa fall är styrgruppen engagerad redan vid starten av projektet, och börjar redan då planera för långsiktig finansiering.
– Det finns exempel på väldigt ambitiösa och lovande projekt som läggs ned när de statliga projektbidragen tar slut. Därför är frågorna om långsiktig planering och lokal finansiering oerhört betydelsefulla. För att lyckas behöver den högre ledningsnivån och gärna även politiken, tas med i implementeringsarbetet, säger Magnus Bergmark.
I sin avhandling har Magnus Bergmark granskat ett antal policydokument där regeringens förslag på psykosociala insatser har formulerats. Han har även under tre års tid följt 15 verksamheter där socialtjänst och psykiatri har arbetat med att implementera de evidensbaserade modellerna Individual Placement and Support, och Assertive Community Treatment. I avhandlingen ger han förslag och idéer både till politiker, organisationsledningar och yrkesverksamma inom psykiatri och socialtjänst, på vad som är viktigt när det gäller att kunna genomföra effektiv implementering av insatser och samverkan mellan myndigheter
Avhandlingen
Integrerade psykosociala insatser: Policy, implementering och praktik i ett komplext verksamhetsfält.
Kontakt
Magnus Bergmark, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, magnus.bergmark@umu.se, 070-342 18 48
