Det finns idag bra behandling mot motoriska symptom vid Parkinson, däremot saknas hjälp för de kognitiva svårigheterna. Forskare ska nu undersöka om arbetsminnesträning kan förbättra minnet och öka mängden dopamin hos Parkinsonpatienter.
Parkinsons sjukdom drabbar årligen drygt 2000 personer i Sverige. De allra flesta förknippar Parkinsons sjukdom med de fysiska symptomen, skakningar i kroppen, fumlighet, stelhet och svårigheter att kontrollera sina rörelser.
Idag kan dessa dämpas framgångsrikt med läkemedel. Men det finns också kognitiva symptom förknippade med Parkinson, till exempel nedsättningar i uppmärksamhet och minnesfunktioner. Här finns idag få behandlingar att tillgå.
– Våra kognitiva förmågor, det vill säga vår förmåga att behålla uppmärksamhet, lägga något på minnet, fatta beslut och lösa problem, betyder oerhört mycket för vår livskvalitet, säger Anna Stigsdotter Neely, professor i psykologi vid Karlstads universitet.
Träning av arbetsminnet
– Därför är det en viktig uppgift att hitta metoder och åtgärder för att motverka kognitiva funktionsnedsättningar.
Anna Stigsdotter Neely ska nu tillsammans med forskare vid Umeå universitet ta reda på om träning av arbetsminnets processer för uppdatering skulle kunna vara ett sätt att öka hjärnans aktivitet, minneskapacitet och mängden dopamin hos personer med Parkinson.
Forskarna har tidigare studerat träning av arbetsminnets processer för uppdatering hos friska yngre och äldre personer. Det visar sig att träning av uppdatering leder till bättre prestation även i icke-tränade uppdateringsuppgifter.
Dessa förbättringar är kopplade till ökad hjärnaktivitet och utsöndring av signalsubstansen dopamin – en substans som personer med Parkinsons lider brist av.
Följer blodströmmar i hjärnan
– Vår pilotstudie visar att uppdateringsträning kan påverka hjärnaktiviteten i den del av storhjärnan som heter striatum, hos en person med Parkinson.
– Nu utökar vi studien till att omfatta fler personer. Vi kommer att kartlägga hjärnan med hjälp av hjärnavbildning i en magnetkamera. Där kan vi bland annat följa blodflöden i hjärnan. Sammantaget betyder detta mycket för både teori och praktik och ger hopp om möjliga behandlingar som komplement till läkemedel. Det ger oss också en förståelse för de mekanismer som driver förbättringen av minnesprestationen, säger Anna Stigsdotter Neely.
Kontakt:
Anna Stigsdotter Neely, professor i psykologi vid Karlstads universitet, anna.neely@kau.se, 070-393 53 23.
