Utmaning att undervisa i naturvetenskap utifrån samhällsfrågor
Att införa samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll i läroplanen är en väletablerad trend internationellt, men det innebär stora utmaningar för lärarkåren. Ny avhandling ger tips för bättre undervisning.
Som medborgare möter vi ofta frågeställningar som har kopplingar till naturvetenskap. Vilka gränser bör vi ha för genteknik? Är skatter på bensinbilar ett bra sätt att motverka ytterligare klimatförändringar? För att ta ställning i den här typen av frågor krävs naturvetenskaplig kunskap, men även etiska, sociala och ekonomiska överväganden är viktiga.
Undervisning i naturvetenskap som utgår från samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) är ett sätt att utveckla elevers förmåga att använda kunskaper i naturvetenskap för att kommunicera, granska information och ta ställning i aktuella samhällsfrågor.
Elevcentrerad undervisning
Ulrika Bossér har i sin avhandling vid Linnéuniversitetet studerat hur införandet av SNI i undervisningen kan stödjas, och vilka utmaningar lärarna står inför. SNI-undervisning karakteriseras av att till exempel etiska, sociala och ekonomiska perspektiv är viktiga vid sidan av naturvetenskapliga kunskaper. Det är också viktigt att undervisningen är elevcentrerad på så sätt att eleverna får möjlighet att diskutera och argumentera kring olika SNI-frågor så att de får möta olika perspektiv på frågorna och får möjlighet att göra personliga ställningstaganden.
– Avhandlingen visar att SNI-undervisning innebär stora utmaningar för lärare i naturvetenskap, säger Ulrika. Det beror bland annat på att SNI-undervisning skiljer sig väsentligt från mer traditionell naturvetenskaplig undervisning som ofta är lärarcentrerad och fokuserar på naturvetenskapliga begrepp, teorier och metoder.
Lärarnas reflektioner
Inom ramen för avhandlingen har tre studier som involverar två gymnasielärare som arbetar med SNI i ämnet naturkunskap på det samhällsvetenskapliga programmet genomförts. Studierna undersökte både lärarnas reflektioner kring den SNI-undervisning som de genomförde under ett läsår och olika aspekter av kommunikationen i klassrummet under arbete med SNI.
– Resultaten visar att en särskild utmaning med SNI-undervisning är att balansera olika mål för undervisningen, säger Ulrika Bossér. Det handlar om att uppmuntra elevernas insikt om sin egen möjlighet att delta i diskussioner samtidigt som de ska utveckla specifika förmågor och ämneskunskaper.
Avhandlingen bidrar med kunskap om på vilket sätt lärares kommunikation med eleverna i klassrummet i specifika undervisningssituationer kan främja eller begränsa utrymmet för elevernas perspektiv och deltagande i diskussioner. Sådan kunskap kan vara värdefull vid utformning och genomförande av SNI-undervisning.
Kontakt:
Ulrika Bossér, LInnéuniversitetet, ulrika.bosser@lnu.se, 0480-44 69 48
