Projekttrend ökar byråkratiseringen i kommunerna
Att arbeta i projekt har blivit allt vanligare i offentlig sektor. Men en växande andel projekt i kommunerna kan bidra till mer byråkrati, visar forskning från Malmö universitet.
Mats Fred vid Malmö universitet har studerat hur svenska kommuner använder projektbaserade arbetssätt i allt större utsträckning. Utvecklingen kan få oväntade konsekvenser. Både för projektlogik och byråkratisering.
– Kommuner lanserar ofta projekt utifrån en förväntning att arbetssättet ska vara innovativt, kreativt och annorlunda, säger Mats Fred.
– Min studie visar att mycket av den kommunala projektpraktiken snarare bidrar till mer byråkrati om än förklädd i andra, projektinspirerade, termer.
Projekt definieras här som tillfälliga insatser utförda med specifik personal och resurser i syfte att nå på förhand preciserade mål. I offentlig sektor ses dessa projekt som undantag från den ordinarie byråkratiska verksamheten. Projekten förväntas bidra till mer flexibilitet, innovation och samverkan.
Varför ökar intresset för projektorganisering i offentlig sektor?
Reformarbete har ofta inneburit projektorganisering. Det finns större tillgång på pengar eftersom de öronmärks för projekt. Det finns också en spridning av projekt och projektidéer mellan olika kommunala organisationer.
Men också politiken driver på projektifieringen, menar Mats Fred i sin avhandling.
– Att lansera projekt anses vara att visa handlingskraft.
Forskningen visar också hur högre tjänstemän argumenterar för projekt som medel för effektivisering. Konsulter som förespråkar och säljer vad som beskrivs som effektiva och flexibla organisatoriska ”lösningar” som organiseras genom projekt, är ytterligare en drivkraft.
För att hantera mer projektverksamhet anpassar sig kommunerna genom fortbildning, reformarbete och omorganisering.
Trojansk häst
– Projektifiering kan förstås dels som en ökad användning av projekt, men också som en spridning av en projektlogik, menar Mats Fred.
Projektifiering påverkar hur den kommunala verksamheten organiseras och praktiseras. Projektlogiken förändrar exempelvis hur tjänstemän och politiker uppfattar och förstår sitt uppdrag och arbete.
– Dessa förändringar är ofta oförutsedda konsekvenser, varför jag använder liknelsen med en trojansk häst.
Praktiska exempel på detta är att utbilda tjänstemän i projektmetodologi och projektledning. Det kan också handla om att skapa projektkontor och kommunala projektmodeller för både projekt som ordinarie verksamhet, eller att organisera egna projektfinansieringssystem.
– Dessutom kan vi se utvecklingen av ett projektrelaterat språk, säger Mats Fred.
Avhandlingen:
Projectification: the Trojan horse of local government
Kontakt:
Mats Fred, Institutionen för globala politiska studier, Malmö universitet, mats.fred@mau.se, 040-665 7274