Mer mikroplast från kläderna än maten
Den exponering av mikroplast som vi utsätts för i omgivningen kan vara mycket högre än den vi får genom föda och dricksvatten. En studie vid Göteborgs universitet visade att exponeringen för mikroplaster var 40 miljoner gånger högre genom andra exponeringsvägar än via födan.
Idag hittas små plastfragment, så kallade mikroplaster, nästan överallt. Till och med i kranvatten, öl, fisk och andra födoprodukter. Det har resulterat i diskussioner om eventuella hälsoeffekter av mikroplastens utbredning. Diskussionerna är ofta fokuserade på den mängd mikroplast som hittas i individuella livsmedel.
Men forskare vid Göteborgs universitet och Danmarks tekniska universitet jämförde bland annat den mängd bisfenol A som en människa får i sig under ett år genom att äta skaldjur (som fått i sig mikroplaster) med andra exponeringsvägar.
Beräkningarna visade att den generella exponeringen var 40 miljoner gånger högre genom andra exponeringsvägar, än födan. Exponering som vi utsätts för genom användning av olika plastmaterial är alltså större.
Nu uppmanar de till en diskussion om följderna av den totala plastkonsumtionen i världen.
– Plast spelar en stor roll i vår vardag. Om vi fokuserar för mycket på plast i till exempel fisk och skaldjur så riskerar vi att flytta fokus från problemets kärna, det vill säga hur vi producerar och konsumerar plast, säger Bethanie Carney Almroth som forskar inom ekotoxikologi och miljövetenskap.
Mikroplastpartiklar överallt
Idag hittas små plastfragment, så kallade mikroplaster, nästan överallt. Till och med i kranvatten, öl, fisk och andra födoprodukter. Plastfibrer är en känd förorening i luft och inomhusmiljöer. De flesta av våra kläder är gjorda av syntetiska material och avger kontinuerligt fibrer.
Forskargruppen jämförde därför kontamineringsnivån i kranvatten med den mängden fibrer som hamnar i ett vattenglas som får stå framme på ett bord.
– Vi gjorde ett kort test där vi ställde fram vattenglas på ett bord för att se hur många fibrer som föll i dem. Redan efter fyra timmar såg vi liknande eller högre nivåer av plastfibrer som i kranvattnet, säger Therese Karlsson, doktorand vid institutionen för marina vetenskaper, som forskar på källor till plast i havet.
Hon påpekar också att det finns lite kunskap kring hälsoeffekter av mikro- och nano-plaster.
– Det är oroväckande att plastskräp hittas på så många ställen och det är viktigt att framtida forskning studerar effekter av både mikro- och nanoplaster. Vi utsätts för betydligt större mängder plast och deras kemikalier genom annan plastexponering än genom födan. Vi hoppas därför att vi framöver kan prata mer om plastkonsumtionen i sin helhet, säger Therese Karlsson.
Artikeln:
A critical perspective on early communications concerning human health aspects of microplastics, Science of the Total Environment
Kontakt:
Therese Karlsson, institutionen för marina vetenskaper, therese.karlsson@marine.gu.se, 0766-185812
