Isvolymer och havsnivåer påverkar ökenutbredning
Både den östasiatiska sommarmonsunen och utbredningen av öken i Eurasien under istiden påverkades av isvolymer och ändringar i havsnivåerna i betydligt högre grad än man tidigare trott. Idag är två tredjedelar av världens befolkning beroende av den mat som odlas tack vare dessa monsunregn, och framtida klimatförändringar kan därför få oanade konsekvenser.
Stora områden i centrala Kina är täckta av en högplatå bestående av finkornig ”loess” – ett sediment som blåste dit under och strax efter förra istiden. Loessjordarna är mycket bördiga och har varit väldigt viktiga för utvecklingen i regionen under många tusen år. Men loessplatån fungerar också som ett geologiskt klimatarkiv som kan ge oss viktiga ledtrådar om hur klimatet såg ut under olika delar av istiden.
Genom att undersöka loessjordarna har en forskargrupp som leds av forskare från Uppsala universitet tillsammans med danska kollegor nu identifierat hur förändringar i stora klimatologiska fenomen som havsnivåer och storleken på landisarna under olika perioder i mycket hög grad styrde både ökenutbredningen och den östasiatiska monsunen.
– Vi har gjort den hittills mest detaljerade dateringen av loessjordarna, och nu kan vi studera förändringarna monsunen och ökenutbredningen på en mycket finare detaljnivå. Framförallt kan vi nu jämföra förändringarna med kända förändringar i landisarna och havsnivåer, isvolymer och till och med förändringar i jordens omloppsbana under den här tidsperioden, säger Thomas Stevens, förstaförfattare till studien och forskare vid Uppsala universitet.
– Vi kan se att de perioder då isvolymen minskar och havet stiger så intensifieras sommarmonsunen och når längre in på kontinenten, samtidigt som ökenområden i Kina minskar, säger Thomas Stevens.
Med dagens krympande polarisar och stigande hav så kan vi inte utesluta att vädersystemen och ökenutbredningen i Östasien kommer att påverkas radikalt ännu en gång.
Kontakt:
Thomas Stevens, 0736452007, thomas.stevens@geo.uu.se
