Pyttesmå cellgiftsfabriker som jobbar på plats inne i tumören. Det kan bli framtidens vapen mot cancer. Forskare vid KTH har nu tagit fram mikrometersmå kapslar – gjorda för att fyllas med läkemedel och sprutas in via kärl mot bland annat svårbehandlade tumörer i nervsystemet hos små barn.
– Vi har tagit fram ett sätt att kapsla in celler för att sedan kunna använda dessa kapslar som läkemedel, säger Wouter van der Wijngaart, professor i mikro- och nanosystem vid KTH.
För sex år sedan började KTH-forskare att jobba med ett mångfacetterat och nytt syntetiskt plastmaterial. Nu har de tillverkat mikrometersmå plastkapslar, mindre än ett hårstrå, som de fyllt med mänskliga celler.
Målet är att i framtiden kunna spruta in de pyttesmå plastkapslarna fyllda med stamceller som modifierats till att producera cellgifter, via kärl som leder till en cancertumör. Och på så sätt få en mängd små lokala cellgiftsfabriker som bekämpar tumören inifrån.
Den närproducerade cellgiftsproduktionen skulle göra behandlingen precis; tumören får en hög dos samtidigt som resten av kroppen slipper bieffekterna.
Mänskliga celler överlevde i kapslarna
Enligt Wouter van der Wijngaart har han och de andra forskarna nu också fått de inkapslade mänskliga cellerna att att överleva i kapslarna, vilket är ett stort och viktigt framsteg.
Nu återstår att se om också metoden fungerar med genetiskt modifierade celler. Med genetiskt modifierade celler menar forskarna i det här fallet, celler som förändrats så att de producerar cellgift.
– Det blir vårt nästa steg i forskningsarbetet. Ett annat steg är att testa immunförsvarets respons på kapslarna, och ett eventuellt behov av att bädda in kapslarna med molekyler som immunförsvaret accepterar, säger Wouter van der Wijngaart.
Om detta lyckas kan det alltså bli möjligt att skapa tusentals eller fler små lokala cellgiftsfabriker, som bekämpar cancer på plats inne i tumören.
Mikrofluidiska cellinkapslingsprocessen. Partiklarna som skapas har samma diameter som ett hårstrå och är uppbyggda av en gelkärna (orange) som innehåller levande celler (grön) och som omges av ett poröst solitt skal (blå). Skalet kan släppa genom små läkemedelsmolekyler, men inte immunsystemets antikroppar.
– Att kapsla in celler är något som gjorts tidigare, men vårt sätt är både enklare och bättre, säger Wouter van der Wijngaart.
Idén med kapslarna kläcktes för decennium sedan. Syftet då var att utveckla ett nytt verktyg som var effektivt mot barncancer, närmare bestämt svårbehandlade tumörer i nervsystemet hos små barn (neuroblastom och medulloblastom).
Teknik också för diabetes och andra sjukdomar
Men tekniken är inte begränsad till barncancer, den ska även kunna användas för behandling av andra solida cancertumörer. Det finns också andra potentiella användningsområden, menar forskarna.
– Den överliggande teknologin är generisk. Konceptet med att kapsla in celler kallad ”Cell microencapsulation” är gammal och det finns många applikationer. Bland dem återfinns biosensorer på cellnivå.
– Vårt arbete har dock fokus på att kapsla in celler för läkemedelsbehandlingar. Förutom cancer skulle även diabetes, olika hjärt- och kärlsjukdomar och olika autoimmuna sjukdomar kunna behandlas med teknologin.
Så skapas de pyttesmå kapslarna
De nya pyttesmå plastkapslarna har enligt forskarna en rad fördelar jämfört med tidigare varianter. Dels är de starkare, dels kan deras geometri och form anpassas beroende av sjukdom de är tänkta att användas mot, dels är de anpassas bättre för att stå emot immunförsvarets strävan att bryta sönder och neutralisera alla främmande objekt som kommer in i kroppen.
– Kapslarna måste kunna stå emot detta samtidigt som de gör sitt jobb. Sättet vi tillverkat det syntetiska plastmaterialet är genom att använda en ny polymer, samt en ny metod att skapa kapslar från denna polymer. Kapslarna, eller partiklarna om du så vill med tanke på deras storlek, har en mjuk gel inuti sig där cellerna kan överleva. Denna gel omsluts sedan av ett solitt skal, menar Wouter van der Wijngaart.
Äldre varianter av kapslar baserades på biologiskt material. Detta har inneburit att läkemedelsmyndigheter haft svårigheter att godkänna materialet, eftersom dess egenskaper inte med exakthet kunnat återskapas konstant. Ett annat problem med biologiskt material har varit spår av oönskade föroreningar. Svagheter som saknas i syntetiskt material.
– Vi är också de första forskarna att använda just ett solitt skal. Tidigare lösningar har haft mjuka skal. Då är risken större att dessa bryts ner. Kapslarnas solida skal är en möjlig lösning eftersom de samtidigt klarar av att släppa igenom molekyler inifrån och ut.
Forskare vid Karolinska institutet har hittat en molekyl som kan hjälpa tarmen att läka efter skador, men också bromsa tumörtillväxt vid tjock- och ändtarmscancer. Upptäckten kan leda till nya behandlingar både vid inflammatorisk tarmsjukdomar, IBD, och cancer.
Den sista tiden i livet blir bättre om palliativ vård inleds direkt efter diagnos av en dödlig sjukdom. Besök på akutmottagning och sjukhusvård minskar också drastiskt. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
Allt färre unga personer drabbas av malignt melanom i Sverige.
– Vi kan se ett trendbrott hos unga vuxna runt 2015 där kurvorna för förekomst viker nedåt, säger forskaren Hildur Helgadottir vid Karolinska institutet.
Allt fler mobilappar tar hjälp av artificiell intelligens för att upptäcka hudcancer. Men många appar, som används utanför vården, har brister som kan påverka analysen av hudförändringar. Det visar två studier.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
