Spaning efter vårtecken ger forskarna kunskap om klimatpåverkan
Vårvärmen var ovanligt sen i södra Sverige – och ovanligt tidig i fjällen. Hur klimatförändringarna påverkar växterna försöker forskare ta reda på genom att ta hjälp av allmänheten, som under Valborgshelgen kan skicka in observationer om tussilago, blommande vitsippor och andra vårtecken.
Vårkollen, som är ett så kallat medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar, genomfördes för första gången 2015. Varje år har tusentals observationer rapporterats in om blommande vitsippor, tussilago, sälg och hägg samt björkarnas lövsprickning, och tidigare år har till exempel björkarnas lövsprickning hunnit en bra bit längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan.
Bidrar till vetenskaplig kunskap
– Vi vill stimulera intresset för att spana efter vårtecken och gläds år den stora uppslutning Vårkollen fått tidigare år. Det är också roligt att kunna visa att vårteckenspanare bidrar till vetenskaplig kunskap, säger Eva Waldemarson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.
I år kom vårtemperaturerna ovanligt sent till södra Sverige och det blir därför spännande att se hur vårväxterna påverkats av detta i landets olika delar. När våren startar sent är det inte ovanligt att den blir mer komprimerad och att många vårtecken dyker upp samtidigt. I år har ju dessutom stora delar av landet fått stora mängder snö, vilket gör att många vårtecken hålls tillbaka tills snön smält bort. Det finns alltså fortfarande många vårtecken kvar att längta till innan lövsprickningen och därmed våren är fullbordad. Genom att delta i Vårkollen kan var och en hjälpa till att besvara frågan hur långt vårtecknen hunnit hemmavid just kring Valborg i år.
Tidigare vår med klimatförändring
Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. De senaste sju åren har till exempel vitsippornas blomning och björkarnas lövsprickning startat knappt två veckor tidigare än vad som var normalt för 100 år sedan.
– Eftersom vårtecknens ankomst dokumenterades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av ett landsomfattande nätverk av observatörer kan vi jämföra de uppgifter vi får in via Vårkollen med hur det såg ut då, säger Kjell Bolmgren från SLU, som är samordnare för Svenska fenologinätverket.
Vårkollen är en del av en större miljöövervakning, där frivilliga bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter är aktiva är grundläggande egenskaper i naturen är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i och med naturen, och som därmed behöver kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringen.
Vårkollen tar emot vårtecken-observationer från och med den 29 april till och med den 1 maj. Resultatet publiceras på eftermiddagen den 2 maj.
Mer information:
Vårkollens hemsida
Kontakt:
Kjell Bolmgren, SLU, samordnare för Svenska fenologinätverket, kjell.bolmgren@slu.se,
0730-670365, www.naturenskalender.se
Eva Waldemarson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen, ordforande@svenskbotanik.se,
070-229 98 49, www.svenskbotanik.se
Regionala kontaktpersoner:
Bohuslän/Göteborg: Tore Mattsson,
toremattsson1@gmail.com, 0730-89 00 38
Dalarna:
Johanne Maad, maadjohanne@gmail.com, 070-467 41 01
Dalarna: Urban Gunnarsson, urban.gunnarsson@telia.com, 076-828 29 80
Skåne:
Eva Waldemarson, eva.waldemarson@biol.lu.se, 070-229 98 49
Uppland:
Yolanda Karlsson,
yolandakarlsson@gmail.com, 072-026 59 41,
Västerbotten:
Erik Owusu-Ansah, Erik.Owusu-Ansah@lansstyrelsen.se, 070-216 86 22,
Västergötland:
Åslög Dahl, aslog.dahl@bioenv.gu.se, 070-755 69 62
Västmanland: Henrik Berg, henrik.berg@lansstyrelsen.se, 010-224 92 15
Öland, Östra Småland: Ulla-Britt Andersson, ullabritt.oland@gmail.com, 070-536 78 36,
