Glaspärlor från en ö i Stilla havet har kunnat användas för att datera det stora asteroidnedslag som utrotade dinosaurierna. Pärlorna bildades vid nedslaget, som bland annat orsakade tsunamis och jordbävningar och ledde till massdöd av både djur och växter för 66 miljoner år sedan.
På den tropiska ön Gorgonilla i Stilla havet utanför Colombia har forskare studerat ett två centimeter tjockt lager med glaspärlor som bildades vid nedslaget av den asteroid som bland annat utplånade dinosaurierna.
Resultaten är det första beviset på att även tropikerna drabbades av massdöd och att växter utplånades.Forskarna kunde också se att några år efter nedslaget var det ormbunkar som var först med att täcka marken och att nedslaget, som skedde 2 000 kilometer från ön Gorgonilla, orsakade kraftiga tsunamis, jordskred, förskjutningar och jordbävningar under flera veckor efter asteroiden.
Glaspärlor haglade efter nedslaget
Tack vare de välbevarade glaspärlorna kunde forskarna göra den mest exakta dateringen hittills för händelsen. Nedslaget inträffade för 66,05 miljoner år sedan. En tvärvetenskaplig forskargrupp, med deltagare från bland annat Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, presenterar de nya resultaten i den prestigefyllda tidskriften Geology.
Forskarna har alltså identifierat ett lager med tektiter (små glaspärlor) i Colombia vilka härrör från asteroidnedslaget som bland annat utplånade dinosaurierna. Med hjälp av radiometriska mätningar med den så kallade argon-argon metoden (40Ar / 39Ar) har man kunnat datera glaspärlorna till en exakt ålder på 66,05 miljoner år, vilket innebär att de utgör gränsen mellan de geologiska perioderna krita och paleogen.
Man har även spårat direkta effekter av nedslaget. Stora jordbävningar spred sig från nedslagsplatsen i Mexiko och orsakade omfattande förskjutningar av landmassor vilket går att se spår av i Gorgonillas berglager.
Den lilla obebodda ön Gorgonilla ligger 35 km från Colombias Stillahavskust. Ön täcks av tropisk skog och är omgiven av korallrev. På ön återfinns det två centimeter tjocka lagret som upptäcktes av den colombianska geologen Hermann D. Bermúdez.
Ormbunkar först
Professor Vivi Vajda från Naturhistoriska riksmuseet deltog i studien genom att studera fossila växtsporer från bergarterna under och över skiktet med glaspärlor. Med hjälp av dessa kunde hon påvisa att även tropikerna drabbades av samma omfattande utplåning av växter som resten av världen för 66 miljoner år sedan.
Dessa resultat utgör de första bevisen för att vegetationen drabbades av massdöd även i tropikerna och att de första växterna som återhämtade sig efter katastrofen utgjordes av ormbunkar som koloniserade kontinenterna efter förödelsen.
Välbevarade glaspärlor
Det exceptionella med lagret av glaspärlor på Gorgonilla är att de utgör de bäst bevarade tektiterna i världen och de har bevarat sin ursprungliga kemiska sammansättning, trots att det förflutit över 66 miljoner år. Därför har man kunnat utföra med mest exakta dateringarna hittills. Tektiterna bildades då berggrunden i Mexiko smälte tillsammans med den 10 km stora asteroiden, för att sedan kylas av uppe i atmosfären och bilda pärlor främst bestående av kisel. Dessa transporterades över 2 000 kilometer för att hamna på det som idag är ön Gorgonilla.
Artikeln:
Multi-proxy record of the Chicxulub impact at the Cretaceous-Paleogene boundary from Gorgonilla Island, Colombia (Geology)
Kontakt:
Vivi Vajda, professor i paleontologi, Naturhistoriska riksmuseet, Vivi.Vajda@nrm.se, 08-519 542 66
