I ett svensk-norskt samarbetsprojekt med analyser av GPS-data visar resultaten att renar i områden med hög björntäthet inte kan ”surfa på den gröna vågen” av växtlighet i samma utsträckning som i områden med låg björntäthet.
Renar vandrar mellan olika säsongsbetesmarker för att kunna följa vegetationens utveckling under vår och sommar. De ”surfar på den gröna vågen” av växtlighet, som kommer fram efter att snön smälter bort, för att nyttja de allra finaste och mest lättsmälta växterna. Detta ger en långvarig tillgång till bete där det finns en optimal balans mellan beteskvalitet och betestillgång.
Nya analysmetoder har gjort att forskarna nu kan dra nytta av både gamla och nya GPS-data och relatera renarnas rörelsemönster till hur betesförhållandena förändras över tid, från det att snön smälter på våren och sedan hur grönskan förändras under hela växtsäsongen. Det har gjorts flera studier om stora växtätares förmåga att välja områden där betet är som bäst vid en viss tidpunkt, men utan att utvärdera hur eventuella yttre störningar påverkar djurens förmåga att följa eller surfa på den gröna vågen. Förekomst av rovdjur skulle till exempel kunna hindra växtätare att nyttja det bästa betet.
I detta svensk-norska forskningsprojekt användes GPS-data från 319 renar (Rangifer tarandus) från sju olika samebyar (tre fjällsamebyar och fyra skogssamebyar), där det också fanns olika mycket björn (Ursus arctos). Resultaten visade att renar i områden med hög björntäthet inte följde grönskans utveckling lika bra, som där det fanns lite björn, och därmed inte använde betesmarkerna optimalt. I områden med mycket björn, framför allt i skogssamebyarna, rörde sig dessutom renarna mer än i områden där björntätheten var lägre.
Forskningsresultaten tyder på att renar i områden med mycket björn inte kan surfa på den gröna vågen av växtlighet i samma utsträckning som i områden med lite björn. Om renarna inte får tillgång till bra bete under sommaren försämrar det deras möjlighet att bygga upp sina kroppsreserver inför vintern. Det påverkar även tillväxten hos kalvarna, vilket påverkar produktionen och därmed ekonomin i renskötseln.
I och med de senaste årtiondenas ökning av antalet stora rovdjur i Skandinavien är det viktigt att förstå både de direkta och indirekta effekterna av rovdjur på stora växtätare, som renar och andra hjortdjur. Det gör det lättare att bedöma effekterna på bytesdjurens populationsdynamik och de potentiella följderna för ekosystemen.
Kontakt:
Anna Skarin, Institutionen för husdjurens utfodring och vård; Renskötsel, Sveriges lantbruksuniversitet, anna.skarin@slu.se
Therese Ramberg Sivertsen, Norsk Institutt for Naturforskning, therese.sivertsen@nina.no
Inger Maren Rivrud, Senter for økologisk og evolusjonær syntese (CEES), i.m.rivrud@ibv.uio.no
Artikel:
Reindeer green-wave surfing constrained by predators
