Mängden virkesskog blir allt större

Skogen berör många och debatten i media om den är ständigt aktuell. Skogen är en viktig resurs såväl för skogsindustrin som i omställningen till en bioekonomi. Samtidigt spelar den en central roll i bevarandet av den biologiska mångfalden och den levererar viktiga ekosystemtjänster.

– Tillförlitliga och oberoende data är centralt för att vi ska kunna föra en faktabaserad debatt om skogens tillstånd, säger Jonas Fridman, som är programchef vid Riksskogstaxeringen vid SLU, som årligen tar fram statistik som beskriver både dagens tillstånd och förändringar i de svenska skogarna.

Via en stickprovsinventering har Riksskogstaxeringen samlat in data om de svenska skogarna i snart hundra år, vilket ger ett utmärkt underlag för planering, uppföljning och utvärdering av skogs-, miljö- och energipolitiken.

Den senaste officiella statistiken, Skogsdata 2018, från Riksskogstaxeringen visar att volymen skog stadigt ökar, då tillväxten är högre än avverkningen och den naturliga avgången. Sveriges totala virkesförråd uppgår nu till drygt 3,5 miljarder skogskubikmeter, varav 3,2 miljarder på den produktiva skogsmark som inte är formellt skyddad.

Skogen har förtätats

– Förrådsökningen under de senaste knappt hundra åren beror inte på en ökad areal skogsmark utan på att skogen förtätats med såväl fler som större träd, förklarar Per Nilsson, som är redovisningsansvarig vid Riksskogstaxeringen. Under de senaste 25 åren ser vi även en ökning i antalet grova träd, mängden död ved samt arealen gammal skog.

I ett längre perspektiv är arealen gammal skog och antalet grova träd dock fortfarande långt under nivåerna för snart 100 år sedan. Mängden hård död ved är dock långt högre idag jämfört med på 1920-talet.

– Botanisera gärna vidare i våra tidsserier från 1920-talet fram till idag – som från och med i år finns tillgängliga i vår statistikdatabas, säger Per Nilsson.

Hundra år av statistik

I dagens debatt om skogen och dess brukande är tillgången till faktaunderlag av hög kvalitet avgörande. Riksskogstaxeringen är en stickprovsinventering byggd på vetenskapliga metoder och utförs årligen av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Riksskogstaxeringen har utförts sedan 1923 och tillsammans med våra grannländer Norge och Finland, vars motsvarigheter till Riksskogstaxeringen också påbörjades för knappt hundra år sedan, besitter vi världsunika tidsserier över skogens utveckling i respektive land.

– För att kontinuerligt kunna leverera tillförlitlig, relevant och aktuell skoglig statistik ägnas en stor del av vårt arbete åt att kvalitetssäkra och löpande förbättra inventeringen, exempelvis genom att öka personalens kompetens samt att utveckla design- och inventeringsmetodik, berättar Jonas Fridman.

I årets utgåva av Skogsdata presenteras ett temaavsnitt som beskriver Riksskogsskogstaxeringens kvalitetssäkringsarbete. En samlad bedömning ger vid handen att Riksskogstaxeringen är en tillförlitlig informationskälla för beskrivning av skogarnas tillstånd och förändring.

Publikationen:
Skogsdata 2018

Statistik över Sveriges skogar
Riksskogstaxeringen är en årlig landsomfattande stickprovsinventering av skog och mark i Sverige som utförs av SLU i Umeå. De insamlade uppgifterna används bland annat till att producera officiell statistik om tillstånd och förändringar i Sveriges skogar. Riksskogstaxeringens data används även för uppföljning och utvärdering av aktuell skogs-, miljö- och energipolitik.
Riksskogstaxeringen är en del av program Skog inom SLU:s fortlöpande miljöanalys.

Kontakt:
Per Nilsson, redovisningsansvarig, Riksskogstaxeringen, SLU, per.nilsson@slu.se, 090-786 84 72

Jonas Fridman, programchef, Riksskogstaxeringen, SLU, jonas.fridman@slu.se,
090-786 84 73, 070-678 40 52

Sören Wulff, analytiker, Riksskogstaxeringen, SLU, soren.wulff@slu.se, 090-786 83 52, 070-676 17 36