Mäns föräldraskap börjar på allvar först vid graviditeten eller när barnet är fött. Innan dess är det få män som funderar över sin egen fertilitet.
De flesta män som forskaren och barnmorskan Maja Bodin intervjuade tog för givet att de ska kunna få biologiska barn.
Ansvarstagandet för det potentiella faderskapet börjar inte förrän mannen vet om att det ska komma ett barn, eller till och med först när barnet är fött. Det är en av slutsatserna i avhandlingen ”To plan or not to plan. Gender perspectives on pregnancy planning, fertility awareness and preconception health and care” som fokuserar på mäns tid i livet innan barn blir till.
Kvinnor förväntas ta ansvar för blivande barn
– Kvinnor har regelbunden kontakt med vården när de till exempel provar ut preventivmedel eller när de lämnar cellprov för att undersöka om de har livmoderhalscancer. Då blir de påminda om att de kan bli mödrar och förväntas ta ansvar för inte bara sin egen utan också det potentiella barnets hälsa. Män har i stort sett ingen kontakt med den reproduktiva hälsovården innan de blivit pappor, trots att det är lika vanligt med fertilitetsproblem hos alla oavsett kön, säger Maja Bodin, barnmorska och forskare vid institutionen för kvinnor och barns hälsa och Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet som nyligen lagt fram sin avhandling.
Maja Bodin har utforskat vad det innebär att graviditetsplanera, och i relation till det, hur medvetna män är om sin fertilitet. I avhandlingen har hon använt både kvantitativa och kvalitativa metoder, bland annat en enkätstudie med nästan tusen pappor. Papporna fick svara på frågor om graviditetsplanering och fertilitet, och fick bland annat beskriva om de hade gjort någon livsstilsförändring inför graviditeten för att förbättra sin hälsa och fertilitet. Avhandlingen innehåller också en interventionsstudie som omfattade ett samtal med barnmorska där män fick prata om sin reproduktiva livsplan och fick information om vad som kan påverka fertiliteten.
Ovana få frågor om sin fertilitet
Männen rekryterades när de var och testade sig för eventuella könssjukdomar. Det fanns svårigheter med att få män att delta i studien och Maja Bodin ser flera förklaringar till det.
– Förutom att det kanske var problematiskt att rekrytera på drop-in-tid då många bara ville få provtagningen gjord och komma därifrån så fort som möjligt, kan en del av förklaringen också vara ovanan att bli tillfrågad om sin fertilitet. Flera förstod inte varför en studie om reproduktiv hälsa riktade sig till dem.
Av de män som deltog var det flera som blev förvånade när de insåg hur lite de hade funderat på fertiliteten, och att de kanske kunde mycket mindre än vad de trodde. De flesta kände till att den kvinnliga fertiliteten avtar med åldern, men de hade sämre kunskaper om vilka livsstilsfaktorer som påverkar mäns fertilitet.
Avhandlingen innehåller också en kvalitativ studie där 25 män i åldrarna 23-49 djupintervjuades. De fick berätta om hur de tänker kring fertilitet, graviditetsplanering och föräldraskap.
Lättare prata faderskap än fertilitet
– De män jag intervjuade hade mycket lättare att prata om föräldraskap än om fertilitet. Det ingår i det svenska manlighetsidealet att vara en engagerad pappa, så när vänner börjar få barn är det lätt att prata om framtida föräldraskap. Men det var ingen i studien som funderat särskilt mycket över sin egen fertilitet. De flesta tog för givet att de ska kunna få biologiska barn, säger Maja Bodin.
Det övergripande syftet med avhandlingen var att sätta strålkastarna på just män, som sällan är i centrum för området reproduktiv hälsa.
– Det vore bra om vården skulle kunna bryta den snedfördelning som finns i förväntningarna på hur engagerade kvinnor och män ska vara i sin möjlighet att få barn. I och med att män har mindre tillgång till vård och samtal får de också ett mindre ansvar för reproduktionen medan ett större ansvar läggs på kvinnorna. Det verkar ganska lätt att höja mäns medvetenhet genom att bara ställa ett par enkla frågor. Men vem ska ställa dem? Många barnmorskor är osäkra på vad de ska säga till männen. De får inte utbildning i det utan är fokuserade på kvinnors och ”familjens” hälsa, säger Maja Bodin
Avhandlingen
Bodin M (2018) ”To plan or not to plan. Gender perspectives on pregnancy planning, fertility awareness and preconception health and care”.
Kontakt
Maja Bodin, barnmorska och forskare vid institutionen för kvinnor och barns hälsa och Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet, maja.bodin@kbh.uu.se, 0737-622 445
