Egen kräftodling räddar arten och ger klirr i kassan
Flodkräftan är värdefull i Sverige, men också en akut hotad art. 97 procent har försvunnit de senaste åren på grund av pestbärande signalkräftor. Du kan rädda flodkräftan – och tjäna pengar – genom att starta en egen kräftodling. Kräftexperter på SLU visar hur, med utbildningspaketet Kräftodlingens ABC.
– Att odla flodkräftor är roligt, det kräver lite arbete och kan ge en välkommen extrainkomst i exempelvis lantbruket. Handeln vill ha mer kräftor och om svenska folket hade råd så skulle marknaden vara ännu större. I Sverige konsumerar vi cirka ett halvt kilo kräftor per person och år, säger Lennart Edsman, kräftexpert vid institutionen för akvatiska resurser på SLU och den som tagit fram utbildningspaketet.
Flodkräftor skapar affärsmöjligheter
Flodkräftor kan odlas extensivt – i princip utan skötsel – i befintliga eller nygrävda dammar. I välskötta småvatten kan en extensiv odling om 1 000 kvadratmeter ge 10-15 kilo konsumtionskräftor per år. En kommersiell utomhusodling med tillförsel och recirkulering av vatten, luftning, matning kan ge hundratals kilo per år.
Eftersom flodkräftor i dag kan kosta upp till 1 200 kronor per kilo i handeln finns potential till goda inkomster. Att arrangera kräftfiskeevent är en annan affärsmöjlighet för flodkräftodlare, liksom att odla yngel för utsättning. Båda dessa aktiviteter ger ännu högre inkomster än att sälja kräftorna per kilo. Restaurering av vatten genom återutsättningar av odlade kräftor bidrar dessutom till bevarandet av arten.
Kräftodlingens ABC ger de teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för en lyckad odling. Vattnet får till exempel inte vara försurat eller syrefattigt. För att flodkräftan ska kunna föröka sig måste vattentemperaturen under juni till augusti vara minst 15 grader, vilket innebär att en kräftodling inte bör ligga mer än 300 meter över havet. Den damm som ska användas får absolut inte ha förbindelse med signalkräftvatten på grund av risken för att odlingen slås ut av kräftpest.
Odla flodkräfta – inte signalkräfta
Signalkräftan kommer från Nordamerika och arten har sedan början av 1960-talet introducerats i många vatten i södra Sverige där flodkräftan tidigare slagits ut av kräftpest. Att ersätta utslagna flodkräftbestånd med signalkräftor visade sig dock senare vara ett misstag. Signalkräftan är en kronisk smittbärare av pesten, och därmed också ett stort hot mot flodkräftorna som dör efter ett par veckor om de smittas. Signalkräftan själv dör sällan av sjukdomen men den kan göra det om den blir stressad, vilket lett till att många signalkräftbestånd visat vacklade fångster de senaste 15 åren.
All utsättning av signalkräftor är helt förbjuden sedan augusti 2016, och sedan dess är det också förbjudet att odla signalkräftor.
– Förbudet skadar egentligen ingen. Lönsamheten i signalkräftodlingen har varit så dålig att alla landets registrerade signalkräftodlingar bara producerade drygt 200 kg innan förbudet infördes. Lönsamheten i flodkräftodling är däremot avsevärt mycket bättre på grund av det mycket högre marknadspriset, säger Lennart Edsman.
Ansvarsfullt fiske gynnar flodkräftan
Bestånden av flodkräfta har minskat kraftigt i Sverige under 1900-talet, främst på grund av kräftpest, men även försurning, utsläpp, föroreningar och vattenreglering har bidragit till att så mycket som 97 procent av bestånden slagits ut under de senaste hundra åren. Sedan 2010 är arten klassad som akut hotad av Artdatabanken. Den får också rött ljus i WWF:s fiskguide, som anser att man inte alls ska köpa och äta svenska flodkräftor. Det rådet är enligt Lennart Edsman helt felaktigt och skadar bevarandearbetet.
– Det som hotar flodkräftan är de illegala utsättningarna av signalkräftor. Att fiska och äta flodkräfta är inte något problem för arten utan tvärtom en förutsättning för bevarandet. Ett begränsat fiske för eget bruk gör att folk lokalt har glädje av arten och leder till att man vill ha den kvar. Det ger fler flodkräftor på våra matbord och det ger våra barnbarn en chans att fiska flodkräfta i framtiden. Just ett fortsatt nyttjande är också en av de viktigaste punkterna i åtgärdsprogrammet för flodkräfta, säger Lennart Edsman.
Kräftodlingens ABC:
Kräftodlingens ABC är ett gratis utbildningsmaterial med praktiska tips för att odla kräftor. Det tryckta materialet kan laddas ner från SLU:s webbplats, www.slu.se/krafta. Det kan också beställas från din länsstyrelse.
En tillhörande film finns fritt tillgänglig via Youtube: Kräftodlingens ABC – The Movie
Åtgärdsprogrammet för flodkräfta innehåller förslag på vad man kan göra för att förbättra flodkräftans situation, och gäller tillsammans med en kompletterande åtgärdslista till 2022.
Kontakt:
Lennart Edsman, forskare, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), lennart.edsman@slu.se, 010-478 42 26
