Sju av tio kvinnliga förskollärare drabbas av ljudtrötthet, varannan har svårigheter att uppfatta tal och fyra av tio blir ljudöverkänsliga. Det är avsevärt högre andelar än hos kvinnor generellt och även högre än i andra bullerutsatta yrkesgrupper, visar forskning vid Sahlgrenska akademin.
– Vi har en yrkesgrupp med mycket högre risk för de här symptomen, och gör man ingenting åt det är det riktigt alarmerande. Vi måste få ner ljudnivåerna, få en lugnare förskola, säger Sofie Fredriksson, disputerad audionom vid Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin.
Hon har tidigare rönt uppmärksamhet med en studie om hörselskador hos förlossningspersonal, till följd av skriken från födande kvinnor. I det fortsatta arbetet med sin avhandling har hon studerat förskollärares utsatthet för höga decibeltal.
Av de tillfrågade förskollärarna (4 718 kvinnor) var 71 procent ljudtrötta, och kunde exempelvis inte lyssna på radio efter en dag på jobbet. Motsvarande andel i kontrollgruppen (4 122 kvinnor) var 32 procent.
Närmare hälften, 46 procent, hade svårt att uppfatta tal, mot kontrollernas 26 procent. 39 procent uppgav att de minst en gång i veckan upplevde obehag eller fysisk smärta i öronen av vardagliga ljud, som inte alls var starka. Motsvarande andel ljudöverkänsliga i kontrollgruppen var 18 procent.
Buller med budskap
Förskollärarna exponeras för röster och skrik som många gånger bär på viktig information, ett kommunikationsintensivt buller som är svårt att avskärma sig från. Till skillnad från en maskin i industrimiljö måste barnen lyssnas på, även om hörseln tar stryk.
– Förskollärare har en mycket högre risk än de som jobbar i miljöer med liknande bullerklassning. Symptomen kan triggas av den stojiga miljön, och det upplevs också svårt att använda hörselskydd, säger Sofie Fredriksson.
Hörselnedsättning och tinnitus var andra tillstånd som förskollärarna oftare fick, men där var skillnaderna jämfört med kvinnor generellt inte lika markanta.
Antal barn och akustik
Lösningen på förskollärarnas problem är komplex, betonar Sofie Fredriksson. Det handlar inte bara om barngruppers storlek, utan också möjligheter till bra utomhusvistelse, och mycket annat.
– Hörselskydd är normalt åtgärd nummer ett om ljudnivån inte går att dämpa på annat sätt, och det kanske behövs om du har ett barn som gråter mot ditt öra en hel dag under en inskolning. Men man måste också titta på utformningen av lokaler, och på rumsakustik. I ett stort rum med hårda väggar blir det bullrigt oavsett hur pedagogisk och strategisk du är i ditt arbete, säger hon.
Kontakt:
Sofie Fredriksson, sofie.fredriksson@gu.se
