För att inte torskfisket ska hotas av sälar som skadar näten, kan fisken i stället fångas med sälsäkra burar. Men en del av den burfångade torsken är för mager för att kunna säljas. Därför testas nu stödutfodring till torsken i odlingskassar före försäljning. Det ger bättre avkastning samtidigt som torskbeståndet stärks genom ett mindre totalt uttag.
Garnfisket efter torsk i kustområdet söder om Blekinge har i stort sett försvunnit, delvis på grund av växande sälpopulationer som skadar näten. Fångsterna av torsk i garnfisket söder om Blekinge är idag bara 4 procent av vad det var 2001, och andelen båtar som fiskar i området har mer än halverats, från 86 till 31. Skälen är flera men en bidragande orsak är sälskador på näten.
För att säkerställa ett framtida småskaligt kustnära yrkesfiske utvecklar institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) burar och fällor som skyddar fisket mot sälskador. Fiske med burar och fällor minskar dessutom bifångster av marina däggdjur och fåglar, överlevnaden hos bifångad fisk ökar och redskapen kan selektera fisk beroende på storlek. Undermålig fisk som fångas kan släppas tillbaka till havet, trots utkastförbudet som infördes 2014 för alla andra redskap utan burar och fällor, på grund av den goda överlevnaden.
Mindre och magrare torsk
Idag finns tre fiskare som fiskar aktivt med sälsäkra burar i området. De landade fångsterna är bara 12 ton men det motsvarar ca 40 procent av mängden fångad i nät.
– Ett problem på senare tid har varit att fiskefångster blir sämre och den torsk som fångas, i framför allt burar, tidvis är småväxta och magra, säger Glenn Fridh, burfiskare, innovatör och ansvarig för uppfödningen av torsken i det pågående utfodringsprojektet vid SLU Aqua.
Torskbeståndet har generellt minskat sedan 1900-talet och fiskarna har blivit allt magrare. Konkurrens om föda, syrefria områden, ökad parasitbelastning, fiskets uttag av både torsk och dess föda är orsaker som kan ha bidragit till att påverka hälsotillståndet negativt.
Istället för att slänga tillbaka mager torsk försöker man i projektet få den att överleva och tillväxa under kontrollerade former. När fisken nått god kondition är den attraktivare för konsumenterna, och den kan också säljas när priserna är höga och ger bäst avkastning för yrkesfisket.
Stödmatning med sill
Projektet startade den 1 maj 2018. Fiskarna har hållits i odlingskassar vid Eriksberg naturreservat utanför Karlshamn i dryga två månader och matas med sill. Under två sommarveckor (vecka 26 och 27) tas fisken ur kassarna för undersökning av tillväxt och kondition.
Hittills har en kasse av fyra tömts och de som överlevt har i medel ökat med hela 35 procent i orensad vikt, en tillväxt på i snitt 200 gram per fisk. Fiskar som valdes till kassarna var i huvudsak magra och kunde inte säljas direkt. Efter att fiskarna götts upp var filéutbytet 38 procent av den rensade vikten. Det kan jämföras med de fiskar som fångades i samma torskburar, men var i bästa kondition och därför landades direkt, vars filéutbyte låg på 27 procent.
– Vi hade en sen start i och med att isen låg länge. När vi väl kom igång var det 9 grader i ytvattnet. Bara 3 veckor senare var det 15 grader ner till botten av kassarna, på cirka 5 meters djup. Den snabba temperaturökningen innebar att vi förlorade några fiskar. Det känns nu ändå positivt att kunna visa att torskarna har ökat bra i vikt även under förhållanden där vi inte förväntade oss bra tillväxt. Vi har lärt oss mycket som vi tar med oss till hösten och hoppas på bättre väderförhållanden och ännu bättre tillväxt, säger Maria Ovegård, projektledare och forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU.
Kunskap om levermasken
Förutom utfodringsresultatet kommer projektet också att ge insikter i överlevnaden hos fisk med olika parasitbelastningar.
– Framförallt levermasken verkar försämra fiskens kondition. I början av 80-talet var cirka 20 procent av torskarna infekterade med levermasken, idag är i stort sett alla torskar mer eller mindre infekterade, säger Maria Ovegård.
Projektet kommer att fortgå med ytterligare försök hösten 2018 och våren 2019.
– Vi vill bidra till en hållbar utveckling av det småskaliga kustnära yrkesfisket genom att öka värdet på fisken. Som konsument är det bra att vara medveten om vad man väljer i fiskdisken. För att kunna rikta fisket mot ökad hållbarhet är det viktigt att gynna de yrkesfiskare som värnar om bestånden och våra ekosystem, säger Maria Ovegård.
Kontakt:
Maria Ovegård SLU, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), Havsfiskelaboratoriet, maria.ovegard@slu.se, 010-478 41 19
