Det finns ingen gräns för hur gammal en människa kan bli

Han forskning visar att överlevnadschansen efter 110 års ålder verkar vara oberoende av såväl livsstil som genetiska faktorer – och att vi kanske får uppleva att en människa blir 128 år gammal inom de närmsta 25 åren.

​År 2016 publicerades en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature som hävdade att det finns en definitiv gräns för människans livslängd. Men hjälp av globala demografiska data kom forskarna då fram till att den naturliga gränsen för människans livslängd är runt 115 år.

Feltolkning utifrån begränsade data
Men inom forskarsamhället uppstod tvivel om sanningshalten i påståendet. Holger Rootzén blev kontaktad av den vetenskapliga tidskriften Extremes, sänsade dataom bad honom att undersöka artikeln närmare. Förra året publicerade han sitt arbete, tillsammans med sin kollega Dmitrii Zholud på institutionen för matematiska vetenskaper. Chalmersforskarna hade kommit fram till att författarna till Nature-artikeln hade analyserat sina data felaktigt.

I Nature-studien hade forskarna analyserat data från 1968 till 2006 och observerat den maximala åldern genom åren. De såg att den maximala livslängden ökade från 1968, nådde en topp på 90-talet, och sedan minskade något fram till 2006. Därför drog de slutsatsen att den högsta möjliga livslängden hade uppnåtts. Men Holger och Dmitrii upptäckte att slutsatsen var falsk, vilket berodde på en feltolkning utifrån begränsade data.
– Från mitten av 90-talet hade de data från fyra länder som de kombinerade, säger Holger Rootzén. Men från de tidigare och senare perioderna hade de bara data från ett eller två länder. Därför var det förstås fler personer som var långt över 100 år gamla i mitten av perioden än i början och i slutet.

– Man kan jämföra det med att kasta dartpilar. Om du kastar 1000 pilar så kommer säkert din bästa träff att vara bättre än om du bara kastar 10 pilar, och även din näst bästa träff kommer att vara bättre.

Risken att dö planar ut vid hög ålder
Nyligen publicerades en annan artikel i den vetenskapliga tidskriften Science som stödjer Holgers forskningsresultat. Han blev kontaktad av Washington Post och Live Science för att kommentera resultaten. Han publicerade också i juli en vetenskaplig replik i tidskriften Extremes, där han summerar debatten så här långt och bemöter synpunkter som har lyfts.

En av de största utmaningarna för att undersöka det extremt långa livets mysterier är att få tillgång till pålitliga och verifierbara data. Utsagor om hög ålder har en benägenhet att vara överdrivna och omöjliga att belägga. I den nya studien i Science använde forskarna en helt ny datauppsättning, som bestod av alla personer i Italien som var minst 105 år gamla, mellan 2009 och 2015. Det är en trovärdig källa eftersom alla personerna hade giltiga födelse- och dödsattester, om de inte fortfarande levde. Holgers och Dimitris data täckte in personer som var minst 110 år gamla från 15 länder.

Holger och de italienska forskarna är överens om att trots att risken för att dö ökar när vi blir äldre så planar faktiskt dödsfrekvensen ut efter en viss ålder. Det betyder att chansen att överleva från 110 till 111 år är samma som från 111 till 112 år – ungefär 50 procent. Holger observerade denna platåeffekt från 110 års ålder. Den italienska forskarna, med sina nya data, observerade den tidigare – efter 105 års ålder.

Detta innebär att vi kan få uppleva att någon lever längre än Jeanne Calment, den franska kvinna som har haft den längsta bekräftade livslängden hittills i världshistorien. Hon var 122 år och 164 dagar gammal när hon dog 1997.

Överlevnadschansen efter 110 samma hos alla grupper
Holger och Dimitri har också gjort en annan häpnadsväckande observation. När någon väl har uppnått 110 års ålder så verkar de vanliga faktorerna som är kopplade till livslängd ha spelat ut sin roll. Kvinnor lever till exempel längre än män i genomsnitt, men efter 110 års ålder försvinner denna skillnad. Bland de mycket gamla finns det heller inga skillnader i överlevnadsfrekvens mellan olika länder eller regioner. Människor över 110 år har samma chans att överleva i både Japan, södra och norra Europa, och USA. Och de hade samma chans på 60-talet som efter millennieskiftet.

– Detta är väldigt överraskande och intressant, säger Holger Rootzén. Man skulle förvänta sig att genetiska faktorer och livsstilsfaktorer spelade roll, precis som de verkligen gör i lägre åldrar. Men efter 110 års ålder verkar överlevnad vara lika sannolik för alla, oavsett dessa faktorer.

Så, kommer vi att få se Jeanne Calments rekord överträffas framöver? I sin artikel lägger Holger och Dimitri fram en prognos för de närmsta decennierna.

– Den är framtagen utifrån överlevnadsfrekvensen efter 110, och hur många människor som når 110 års ålder, säger Holger. Vi kom fram till att den äldsta människan kommer att bli någonstans mellan 119 och 128 år under de närmsta 25 åren. Under förutsättning att det inte startas ett stort krig!

Artikeln var först publicerad på Chalmers webb.