Renar undviker att beta i områden med vindkraftverk inom synhåll, och nya vindkraftsparker verkar förändra valet av kalvningsplatser, visar en studie. Resultaten kan bidra till att nya parker planeras med större hänsyn till renskötseln.
Forskarna Anna Skarin och Per Sandström från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Moudud Alam från Högskolan Dalarna använde GPS-data från 50 renar (vajor) i Malå sameby i Västerbotten, för att följa hur renarnas val av kalvningsplatser och betesområde påverkades av driften av två mindre vindkraftsparker med 8 respektive 10 verk.
De båda parkerna är belägna 4 km från varandra i renarnas kalvningsområde strax norr om Malå samhälle och renarna följdes under sex kalvningssäsonger (maj–juni), två före byggnation (2008–2009), två under byggnation (2010–2011) och två när vindkraftverken var i drift (2015–2016).
Valde att kalva längre bort
Resultaten från studien visade att renarna valde sina kalvningsplatser längre bort från vindkraftsparkerna under driften jämfört med före byggnation. Renarna valde också hemområden, och betesområden inom dessa hemområden, som var belägna längre bort från vindparkerna både under byggnation och under drift av parkerna i samma jämförelse.
En tydlig förändring var att renarna undvek områden där vindkraftverken var synliga, till fördel för områden där verken inte syntes när vindkraftsparken satts i drift. En kilometer från parkerna ökade användningen av de skymda områdena med 14 procent och fem kilometer ifrån ökade den med 79 procent. Driften av vindkraftverken hade en större negativ påverkan på renarnas val av hemområden och betesområden än uppbyggnadsarbetet hade.
Driften tycks störa renarna
– Att renarna så markant ökade användningen av områden där vindkraftverken inte syns, betyder enligt vår tolkning att det är vindkraftverken i sig som stör renarna. Resultaten tyder alltså på att den fortlöpande driften av parkerna under både dag och natt påverkar renarna mer än de plötsliga ljud som den ökade mänskliga aktiviteten orsakar under byggnadsarbetet, säger Anna Skarin, forskare vid SLU:s institution för husdjurens utfodring och vård.
Vid framtida projektering av vindkraftverk kan högupplöst topografisk information tillsammans med de planerade vindkraftverkens positioner göra det lättare att identifiera känsliga områden för renar och förbättra planeringen och placeringen av nya vindkraftparker.
Artikeln
Out of sight of wind turbines—Reindeer response to wind farms in operation. Ecol Evol. 2018.
Kontakt
Anna Skarin, forskare, Institutionen för husdjurens utfodring och vård
Sveriges lantbruksuniversitet, anna.skarin@slu.se
Antalet vindkraftverk i världen har ökat markant de senaste åren och från 2017 fram till år 2021 räknar man med en tolvfaldig ökning av vindkraft i världen från 60 GW till 800 GW (https://www.renewableenergyworld.com/index.html).
I Sverige sker idag en stor del av vindkraftsutbyggnaden i norr, inom renskötselområdet (från norra Dalarna till Treriksröset). Där har det fram till 2017 byggts 1013 vindkraftverk, ytterligare 1696 vindkraftverk är tillståndsgivna och det finns ansökningar för ytterligare 1838 vindkraftverk i detta område (källa: www.vindbrukskollen.se, maj 2018)
