Så lär sig nyanlända svenska på två år

Under den stora invandringsvågen till Sverige hösten 2015 hade Migrationsverket omkring 150 000 asylsökande. De största grupperna kom från Syrien, Afghanistan, Irak, Eritrea och Somalia. En stor andel av dem är barn och unga mellan 13 och 18 år. Barn som ska gå i skolan – och lära sig svenska.

– De nyanlända ungdomarna står inför en mycket stor uppgift: att lära sig svenska från grunden samtidigt som de ska tillägna sig ett språk för lärande, säger Maria Lim Falk, forskare i svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.

Ett språk för lärande innebär att språket – i det här fallet svenskan – är formellt, skriftspråkligt och ämnesspecifikt.

Maria Lim Falk leder ett projekt som syftar till att ta fram en modell för intensivutbildning som ska ge nyanlända behörighet till gymnasiet på i genomsnitt två år.

Modellen testades redan i praktiken under läsåret 2017/2018 på två skolor, en i Stockholms kommun och en Nacka kommun. Från hösten 2018 ingår ytterligare en skola i Stockholm och en skola i Södertälje. Under detta läsår sker revideringar och anpassningar av modellen för elevgrupper med olika lång studiebakgrund och kunskaper i svenska. För att hinna med allt på två år måste utbildningen vara intensiv, väl genomtänkt, systematiskt upplagd och målorienterad. Stommen i modellen är mycket tydliga och konkretiserade mål och delmål.

– Ju äldre man är när man kommer till Sverige, desto mer bråttom är det att nå goda kunskaper i svenska och att nå gymnasiebehörighet.

Träning och åter träning

Projektet har en rad specialsatsningar – en av dem rör elevernas utveckling av ordförrådet. Ordförrådets storlek är den enskilt viktigaste faktorn för hur väl man klarar sig i skolan, enligt Maria Lim Falk.

– Man måste ha ett ordförråd i huvudet för att kunna plocka fram orden när de behövs – både i tal och i skrift. Och för att få detta aktiva ordförråd krävs träning av olika slag.

Varje vecka får eleverna i läxa att aktivt lära sig ett 50-tal nya svenska ord som hämtas från texter som används i undervisningen under den aktuella veckan.

På måndagen får de ”ordkort” på vilka de skriver det svenska ordet på ena sidan och översättningen på sitt eget språk på baksidan. På fredagen är det test på veckans ord. Veckotestet prövar utöver ren ordkunskap även hörförståelse, stavning, grammatiska mönster, läsförståelse och förmågan att aktivt använda de aktuella orden eller fraserna.

– Vi har höga förväntningar och ställer höga krav, och det är nödvändigt. Eleverna måste kontinuerligt drillas i att förstå, tala, läsa och skriva. Det handlar om att förstå och kunna göra sig förstådd i både tal och skrift, att kunna uttrycka sig sammanhängande i olika sammanhang och kunna bilda olika sorters meningar med allt större grammatisk korrekthet. Goda språkkunskaper är viktigt oavsett om eleven ska fortsätta på ett nationellt gymnasieprogram, gå vidare till vuxenskolan eller till arbetslivet, säger Maria Lim Falk.

– Detta gäller för övrigt alla elever i det svenska skolsystemet, tillägger hon.

Fastnar i utbildningssystemet

Det stora problemet idag är att många nyanlända elever fastnar i utbildningssystemet: de kommer inte vidare och får därmed inte behörighet till gymnasiet, vilket i sin tur påverkar framtida förutsättningar i arbetsliv och fortsatta studier. Dessutom varierar mängden undervisning de får per vecka och antalet ämnen de har på schemat. Ibland har de tolv ämnen, ibland bara svenska, engelska och matte.

– Det kan se väldigt olika ut mellan olika skolor och mellan olika kommuner. Det finns ingen särskilt utformad kursplan för utbildningen av nyanlända, så det saknas formulerade specifika mål. Det gör det mycket svårt att följa upp och utvärdera elevernas utveckling, säger Maria Lim Falk.

Den allra viktigaste komponenten i utvecklingsprojekt är därför tydliga mål, vecka för vecka, och regelbunden uppföljning. Både lärare och elever behöver tydliga mål, med en tydlig ämnesplanering som är lätt att överblicka och som kan anpassas efter olika elevgrupper, med konkreta delmål som ligger inom räckhåll för eleverna. Alla behöver kunna se och få en känsla av att det går framåt, menar Maria Lim Falk.

Drygt 40 procent av lektionstimmarna är svenska som andraspråk Undervisningen i svenska sker parallellt med de andra skolämnena på schemat, eftersom språkutveckling inte bara sker inom ämnet svenska som andraspråk. Även på en kemilektion övas till exempel ordförråd, beroende på hur långt eleverna har kommit i sin utveckling i svenska.

Varierande skolbakgrund

En utmaning som gör det svårt för lärarna att planera sin undervisning är heterogena elevgrupper. De nyanlända kan ha en mycket varierande skolbakgrund, från noll till över åtta år. Eleverna har olika grad av litteracitet (förmåga att läsa och skriva) på sitt förstaspråk, och även olika mycket kunskaper i svenska. Många bär dessutom med sig trauman som inverkar på lärandet. Detta ställer höga krav på lärarna, som enligt riktlinjerna ska anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov.

En elev utan skolbakgrund och grundläggande litteracitet måste börja från början och lära sig att forma bokstäver och koppla ihop ljud och uttal med skriften.

I arbetet med ordkorten kan det gå bra att till exempel rita en bild till det svenska ordet – så länge det rör sig om konkreta substantiv, som bord. Men det stadiet passeras ganska snabbt med rätt metoder, enligt Maria Lim Falk. Och hur ritar man ord som sammanfattning, resurs och miljöfrågor?

– Då får de skriva orden fonetiskt på sitt modersmål, så gott de kan.

Daglig dokumentation

Eleverna skriver för hand. Enligt forskning är det bättre för lärandet än att bara använda ett tangentbord. Dessutom är det nödvändigt att kunna skriva för hand för att fylla i blanketter och skriva under papper.

– Det är en viktig del i inlärningen av ett nytt språk: att lära sig forma bokstäverna så att det till slut blir något automatiskt, säger Maria Lim Falk.

På två år ska alltså nyanlända elever tillgodogöra sig gymnasiebehörighet, motsvarande högstadienivå, och samtidigt lära sig svenska.

– Det är en tuff uppgift! Språkutvecklingsprocessen tar längre tid än så, men syftet är att ge alla elever så stor och bred kunskapsbas som möjligt, oavsett om de når kunskapskraven i kursplanen eller inte. Det gäller att ta vara på elevernas tid i skolan.

Modellen testas på de fyra skolorna, och utvecklas kontinuerligt tillsammans med lärarna genom daglig dokumentation i klassrummen.

– Det är för tidigt att dra några slutsatser ännu. Variationen är stor både inom och mellan olika elevgrupper, men vi tror att tydliga och konkreta mål och delmål tillsammans med ökad studiemedvetenhet (en annan av projektets satsningar) både ökar elevernas motivation och progression.

Enligt Maria Lim Falk är de flesta lärarna positiva och flera har uttryckt: ”Tänk om vi hade haft detta från början. Det hade gett undervisningen tydligare ramar och det hade då varit enklare att planera lektionerna”.

Text: Eva Barkeman, forskning.se