En skallbaskirurg opererar med hjälp av operationsmikroskop. Bild: Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet
Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Innerörat är känsligt och särdeles svårundersökt. Men ökad kunskap om proteinernas roll kan ge säkrare diagnoser vid hörselproblem. Det menar forskare som nu identifierat ett protein som har betydelse för graden av hörselnedsättning.

Forskarna har lyckats kartlägga hur mönstret av proteiner ser ut i innerörats vätska. Vätskeproverna har tagits från16 patienter med vestibulärt schwannom i samband med kirurgi, och analyserats på individnivå. Vestibulärt schwannom är en godartad tumör som utgår från balansnerven, där de vanligaste första symtomen är hörselnedsättning och tinnitus.

Detta har gett helt ny kunskap om innerörats funktion, enligt Göran Laurell, professor och överläkare på Akademiska sjukhusets öron-näsa-halsklinik.

Hörselnedsättning blir allt vanligare. Över 1,5 miljoner svenskar har svårt att höra i samtal med andra. Nästan var tionde person i Sverige lider av hörselnedsättning. Av dessa är ungefär hälften i yrkesverksam ålder.

Stora framsteg har gjorts som möjliggör för gravt hörselskadade och döva att uppfatta ljud med cochleaimplantat. Men när det gäller hörselnedsättning orsakad av sjukdomar i innerörat behövs bättre diagnostik och behandlingar, menar forskare på Akademiska sjukhuset vid Uppsala universitet

– Det behövs nya metoder för bättre diagnostik och behandling av hörselnedsättning som beror på sjukdomar och skador i innerörat, säger Göran Laurell.

Så bildar proteinerna mönsteri innerörat
Forskarna har lyckats kartlägga hur mönstret av proteiner ser ut i innerörats vätska vilket har gett ny kunskap om innerörats funktion, bland annat identifierat ett protein som enligt Göran Laurell kan ha ett samband med grad av hörselnedsättning.

Innerörat är mycket svårundersökt i detalj eftersom det är ett känsligt organ och ligger djupt inbäddat i det så kallade temporalbenet. Här finns sinnescellerna för hörsel och även balans vilka omges av små vätskefyllda hålrum.

Han framhåller att mycket talar för att vätskan i kan rymma mycket information om sjukliga förändringar i innerörat och möjligen även om vissa tumörer finns i närheten av innerörat såsom ett vestibulärt schwannom.

– Forskningen fortsätter nu för att bättre förstå sambandet mellan proteiner, hörselnedsättning och vestibulärt schwannom, På sikt är förhoppningen att finna nya diagnostiska metoder både för patienter med hörselnedsättning och vestibulärt schwannom, avrundar Göran Laurell.

Studien:

Forskarna har genom analys av vätskeprover lyckats kartlägga hur mönstret av proteiner ser ut i innerörats vätska.
Vätskeproverna har tagits i samband med avancerad kirurgi på 16 patienter med tumörformen vestibulärt schwannom och analyserats på individnivå, vilket har gett helt ny kunskap om innerörats funktion.
Ett protein har identifierats som kan ha ett samband med grad av hörselnedsättning.
Studien har under 2015-2017 letts av forskare vid öron-näsa-hals-kliniken på Akademiska sjukhuset i samarbete med Uppsala universitet.

Kontakta:
Göran Laurell, professor och överläkare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, goran.laurell@surgsci.uu.se
Per Olof Eriksson, överläkare vid Akademiska sjukhuset, per.olof.eriksson@akademiska.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera