En rejäl slemhosta gör lungan glad
Rejäl slemhosta som final på förkylningen, känns det igen? Jobbigt men precis som det ska vara. För om slemmet stannar tar lungan skada. I två studier förklaras skillnaderna på slemhanteringen i sjuka och friska luftvägar, och vad som sker vid kronisk lungsjukdom som cystisk fibros och KOL.
– Det här är nya kunskaper och vi kommer inte att hitta botemedel på en eftermiddag, men det gäller att förstå hur det fungerar för att komma vidare, säger Gunnar C. Hansson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Så här beskriver forskarna lungornas slemhantering:
Den normala lungan hålls ren genom att det bildas långa buntar av slem (mucus) som förflyttas av flimmerhår (cilier) och på så sätt sveper fram över luftvägens yta.
Vid inandning av partiklar eller irriterande ämnen stoppas slembuntarna tillfälligt medan flimmerhåren samlar ihop skräpet på slembuntarna, som sedan effektivt transporteras ut från lungorna när buntarnas rörelser återupptas.
Slemskikt både skyddar och skadar
Vid lunginfektioner eller kroniska lungsjukdomar omvandlas lungans slem till ett näst intill orörligt slemskikt, som flimmerhåren inte rår på. Detta skikt skyddar den känsliga epitelytan och därmed lungan.
Mot slutet av en förkylning behöver detta slemskikt hostas upp, vilket förklarar slemhostan. Vid kronisk sjukdom som cystisk fibros eller KOL kvarstår däremot slemmet på luftvägarnas yta och ackumulerar bakterier som långsamt skadar lungorna, trots att slemskiktet i grunden har en skyddande roll.
De aktuella studierna visar dessutom att det orörliga slemskiktet i sammansättning och funktion är slående likt slemskiktet i tjocktarmen, som också upptäckts och beskrivits av den mucinbiologiska forskargruppen under Gunnar C. Hanssons ledning. Både i tjocktarmen och i lungan hindrar dessa slemskikt att bakterier tar sig vidare in i kroppen.
Banar väg för nya behandlingar
Ett sätt att hindra uppkomsten av ett fastsittande slemskikt vid kronisk lungsjukdom är att via ett vanligt förekommande preparat, en inhalationssprej (Atrovent), hindra slembuntarna från att stanna.
– Våra observationer förklarar några av de fördelaktiga effekterna av att inhalera det här läkemedlet vid behandling av KOL, konstaterar Anna Ermund, en av forskarna bakom studierna.
Forskarna bakom studierna menar att resultaten kring slemmets viktiga rengöringsfunktion, och hur fastsittande slem skadar lungan, kommer att bana väg för nya behandlingar av både akuta och kroniska lungsjukdomar.
Studierna:
Attached stratified mucus separates bacteria from the epithelial cells in COPD lungs, (JCI Insight)
The mucus bundles responsible for airway cleaning are retained in cystic fibrosis and by cholinergic stimulation (European Respiratory Journal)
Kommentar: A clean sweep: mucin bundles clear the airway (European Respiratory Journal)
Kontakter:
Anna Ermund och Gunnar C. Hansson
