Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Fnittertrastar, timalior, glasögonfåglar och sylvior hamnade på olika grenar på fåglarnas livsträd redan för 18-20 miljoner år sedan, visar forskare som analyserat DNA från bland 400 arter fnittertrastar.

Fågelfamiljerna fnittertrastar, timalior, glasögonfåglar och sylvior och några till kallas oftast med ett gemensamt namn för ”babblers” på engelska. Sammanlagt finns drygt 450 arter, som huvudsakligen förekommer i södra Asien, många även i Afrika. I Europa och Sverige finns bara några få arter, såsom svarthätta, trädgårdssångare och ärtsångare, och endast en art har koloniserat Nordamerika.

Många av dessa har aldrig tidigare analyserats med hjälp av genetiska metoder, och detta är den mest omfattande studie som gjorts hittills av denna stora fågelgrupp.

Den internationella forskargruppen från Sverige, Kina, Danmark, Schweiz och USA som nu studerat fågelgener som aldrig förr, har identifierat sju huvudgrenar av ”babblers”.

Nytt familjenamn för alkipporna

De olika grenarna uppskattades ha påbörjat sin utveckling för 18–20 miljoner år sedan, under den tidsperiod som kallas Miocen. Alla dessa huvudgrenar klassificerades som olika familjer. En av dessa familjer var inte tidigare namngiven och gavs namnet Alcippeidae, och omfattar endast ett släkte (Alcippe, alkippor) med små gråbruna fåglar som lever i södra Asiens skogar. Den stora familjen sylvior (Sylviidae) delades upp i två familjer, som representerar utvecklingslinjer som skildes åt för 19,5 miljoner år sedan.

Studien avslöjade även många andra oväntade släktskapsförhållanden. I flera fall visade det sig att vad som idag betraktas som olika underarter av en och samma art sannolikt inte är varandras närmaste släktingar och följaktligen bör betraktas som olika arter. En art, diademyuhinan, visade sig vara så distinkt att den som enda art placerades i ett nytt släkte, Parayuhina.

Bubblers föredrar tät undervetegation

”Babblers” finns framför allt i skog, där de flesta föredrar tät undervegetation, men vissa bor i buskmarker i torrare områden samt i våtmarker med riklig vegetation. Olika arter förekommer från lågländer ända upp till ovanför trädgränsen.

– Det finns en enorm variation i storlek (ca 6–155 g), kroppsform och fjäderdräkt hos dessa fåglar. Vissa är mycket intetsägande färgade medan andra har klara färgteckningar i frapperande mönster. Många av arterna är kända för sina vackra sånger, och hos flera av dessa sjunger hanar och honor duett, säger professor Per Alström, verksam vid Uppsala universitet och SLU.

Denna omfattande studie kommer att utgöra en ny grund till uppföljningsstudier av dessa fåglars ekologi, utveckling och skydd.

Familjen Sylviidae, sylvior:

1) svarthätta Sylvia atricapilla. Familjen Paradoxornithidae (ännu inget svenskt namn):
2) eldstjärt Myzornis pyrrhoura,
3) gulbrun papegojnäbb Suthora fulvifrons,
4) guldfulvetta Lioparus chrysotis. Familjen Zosteropidae, glasögonfåglar:
5) diademyuhina Parayuhina diademata (nytt släktnamn),
6) brunsidig glasögonfågel Zosterops erythropleurus.

Familjen Timaliidae, timalior:

7) kastanjekronad timalia Timalia pileata,
8) rostnackad sabeltimalia Pomatorhinus ruficollis. Familjen Pellorneidae, marktimalior:
9) bronskronad timalia Schoeniparus dubius.

Familjen Alcippeidae (ny familj, ännu inget svenskt namn):

10) davidalkippa Alcippe davidi. Familjen Leiothrichidae, fnittertrastar:
11) svarthuvad sibia Heterophasia desgodinsi,
12) rödnäbbad sångtimalia Leiothrix lutea. 

Studier:

Cai, T., et al. (2019): Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world’s babblers (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution
Cibois, A. et al (2018): Comprehensive phylogeny of the laughingthrushes and allies (Aves, Leiothrichidae), and a proposal for a revised taxonomy. Zoologica Scripta 47:428–440.

Kontakt:

Professor Per Alström, Uppsala universitet och SLU, Sveriges lantbruksuniversitet,
per.alstrom@ebc.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera