I Sverige är överlevnaden god för de barn som föds extremt för tidigt. Men det finns en risk att barnen som vistas länge på sjukhus drabbas av blodförgiftning. Rutinen scrub the hub minskar risken för infektioner på nyföddhetsavdelningen, visar forskning från Region Örebro.
KNS är en bakterie som tillhör vår normalflora, men som också är en vanlig orsak till sepsis hos extremt för tidigt födda barn. Barn som föds extremt tidigt brukar ofta vara inskrivna på sjukhuset till fullgången tid, det vill säga så länge som de egentligen skulle ha varit kvar i mammans mage.
Den förhöjda risken gör det extra viktigt att förebygga sepsis på avdelningarna för prematura barnd.
– I min forskning kunde vi se att användande av metoden scrub the hub minskade risken att få sepsis orsakad av en bakterie som kallas KNS, koagulasnegativa stafylokocker, säger Louise Björkman Hjalmarsson, specialistläkare på barn- och ungdomskliniken vid Universitetssjukhuset.
Varnat för farliga alkoholkorkar
Som en vidareutveckling av scrub the hub-metoden har en alkoholkork utvecklats som minskar risken att bakterier kan fästa på infarten och därmed minskar risken att bakterier överförs till blodbanan. En tidigare studie hade visat att det fanns en risk att alkohol läcker från korken.
Skrubba kopplingarna
Årligen föds cirka 3500 barn inom Region Örebro län. Ungefär 3,3 barn per tusen i Sverige är extremt för tidigt födda och behöver omvårdnad på neonatalavdelning. EXPRESS (Extremely Preterm Infants in Sweden Study) är en nationell studie som genomfördes i Sverige mellan åren 2004-2007. I studien ingick alla för tidigt födda barn som föddes före vecka 27. Syftet med studien var att kartlägga omhändertagande av dessa barn och hur det gick för dem på sikt. Flera uppföljningar av dessa barn har skett över tid. ”Scrub the hub” är en förebyggande rutin som innebär att man mekaniskt rengör öppningen på infarter med en alkoholindränkt tuss i 15 sekunder. Det gör man för att minska risken för att bakterier överförs från utsidan av infarten till blodbanan.
– Vi testade två alkoholkorkar i kombination med två infartskopplingar i labbmiljö. Sen mätte vi hur mycket alkohol som hade kommit över i blodet om infarten suttit på en riktig patient. Resultatet visade att det läckte alkohol och därför bör produkterna inte användas på för tidigt födda barn. Därför använder vi inte de korkarna på vår neonatalavdelning och vi har varnat för dem i Sverige, säger Louise Björkman Hjalmarsson.
Hygienrutinerna har förbättrats över tid
Louise Björkman Hjalmarssons avhandling utgår tre från den nationella studien EXPRESS som betyder Extremely Preterm Infants in Sweden Study. I ett av arbetena genomfördes en enkätundersökning av vilka hygienrutiner som användes på sjukhuset under åren 2004-2007 jämfört med när enkäten skickades ut år 2013.
– Vi fann att hygienrutinerna hade förbättras över tid, speciellt basala hygienrutiner och kontroller av att hygienrutinerna följdes. När vi undersökte kopplingen mellan hygienrutiner och risk för sepsis, fann vi en koppling mellan kateterrutiner, blododlingsrutiner, användande av förebyggande antibiotikabehandling och risk för att insjukna i sepsis.
Hur tidigt är för tidigt född?
Ett barn som föds graviditetsvecka 35 eller 36 kan ofta vårdas på en vanlig BB-avdelning och komma hem redan några dagar efter förlossningen.
Barn födda graviditetsvecka 34 och tidigare behöver i stort sett alltid vård på en neonatalavdelning. Det är en avdelning där för tidigt födda och sjuka nyfödda barn vårdas.
Barn födda före graviditetsvecka 32 behöver ofta någon form av intensivvård till en början. Det kallas för att barnet är ”mycket för tidigt född”.
Om ett barn föds före vecka 28 kallas det för att barnet är ”extremt för tidigt född”.
Ett barn kan överleva om det föds redan kring graviditetsvecka 22. Källa: Vårdguiden
Risk att insjukna i lungsjukdom
Förebyggande av infektioner är också viktigt för att sepsis under nyföddhetsperioden kan leda till sjukdomar på sikt. Forskningsresultatet visade en koppling mellan sepsis och risk att insjukna i svår lungsjukdom.
– Det är en lungsjukdom som innebär andningsbesvär för barnet och behov av syrgas under olika lång tid. Över tid kan barnen utveckla ett astmaliknande tillstånd, avslutar Louise Björkman Hjalmarsson.
Kontakt:
Louise Björkman Hjalmarsson, Specialistläkare vid Barn- och ungdomskliniken
Universitetssjukhuset Örebro, Region Örebro län, louise.bjorkman-hjalmarsson@regionorebrolan.se
