Tvåspråkighet kan påverka hur vi uppfattar känslor

Trots att ungefär 90 procent av den vuxna befolkningen i Sverige är tvåspråkig är detta ett av de nyaste forskningsområdena.

– Den tvåspråkiga populationen i Sverige är väldigt unik men samtidigt dåligt representerad inom tvåspråkighetsforskning. Många deltagare som jag träffar anser inte sig vara tvåspråkiga själva och blir lite förvånad när jag säger att jag tycker att de är det, i alla fall till en viss grad, säger Marie-France Champoux-Larsson, doktorand på Mittuniversitetet som studerat detta i sin avhandling.

Halva jordens befolkning är tvåspråkig
Uppskattningsvis mer än hälften av jordens befolkning är tvåspråkig eller befinner sig i en tvåspråkig miljö. I Sverige är det ungefär 90 procent av den vuxna populationen som rapporterar kunna minst ett andraspråk tillräckligt bra för att kunna kommunicera på det språket. Det innebär att Sveriges befolkning är tvåspråkig i allra högsta grad.

I avhandlingen studeras hur fyraåringar uppfattar känslor i ansiktsuttryck, hur sex- till åttaåringar uppfattar känslor i tal, och hur vuxna uppfattar känslor i både ansiktsuttryck och i tal. Trots att dessa studier endast skrapar ytan på ett av de nyaste forskningsområden inom tvåspråkighetsforskning hittar Marie-France vissa skillnader hos tvåspråkiga.

Inte bättre eller sämre på att tolka känslor
– Min forskning visar egentligen inte på att tvåspråkighet leder till bättre eller sämre perception av känslor, utan visar att tvåspråkighet kan påverka perceptionsprocessen när vi tolkar känslor hos andra. Mitt mål är inte att påbörja en debatt om huruvida tvåspråkiga är bättre eller sämre när det gäller det området. Jag vill hellre lyfta att språk och tvåspråkighet kan påverka andra aspekter av våra liv utöver just den lingvistiska aspekten, och att tvåspråkighet tar sig många former, säger Marie-France Champoux-Larsson.

Nästa steg i forskningsarbetet fokuserar på uppfattningen av känslor hos tvåspråkiga, men kommer också att titta närmare på hur beslutsfattande påverkas när det görs på ett andraspråk.

– Det är ett annat område som har mycket gemensamt med det som jag gör just nu. I vissa situationer tar vi olika beslut beroende på om vi använder vårt första- eller andraspråk. Men återigen är den svenska populationen väldigt unik så det blir spännande att se vilka effekter vi hittar här i Sverige.

Kontakt:
Marie-France Champoux-Larsson, doktorand, Avdelningen för psykologi, marie-france.champoux-larsson@miun.se