Friktionskrav för cykelbanor behöver ses över
Halka är en av de enskilt viktigaste orsakerna till många allvarliga cykelolyckor. Både is, grus och löv påverkar väggreppet. Men mätningen av friktion bygger på bilars prestanda. Därför behöver råd och riktlinjer för cykelvägarna ses över, enligt forskare vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.
– Varken krav eller sätt att mäta friktion på cykelvägar motsvarar cyklars förutsättningar och behov utan har istället utgått från bilars prestanda. Det behövs ökad kunskap om cykeldäcks friktionsegenskaper och det väggrepp som en cykel kan få på en cykelväg under olika förhållanden, säger Anna Niska, projektledare för VTI-rapporten Cykelvägars friktion.
Forskningsprojektet har sammanställt fältmätningar med VTI:s portabla friktionsmätare på cykelvägar med en mängd olika underlag. Forskarna har även gjort jämförande mätningar i VTI:s stationära däckprovningsanläggning.
Friktionen påverkas av väglag, beläggningsmaterial, vägmarkeringar och brunnslock, vilket kan leda till stora variationer i friktionsnivån längs en och samma sträcka. Överraskningseffekten och därmed olycksrisken kan då bli stor.
Is, grus och löv påverkar väggreppet
Det handlar inte enbart om snö och is, även grus, löv, smuts och annat på vägytan kan minska friktionen.
Forskarna har identifierat platser som särskilt olycksdrabbade, bland annat broar, smågatsten, brunnslock och vägmarkeringar.
På sopsaltade cykelstråk kan halka uppstå där beläggningen är skadad och ojämn och sopborsten inte kunnat rengöra tillfredsställande, där osaltade stråk korsar eller ansluter till saltade cykelstråk eller där cykelbanan korsar bilväg. När saltet späds ut kan vätskan frysa till eller snömodd bildas.
Utifrån den kunskapen är det viktigt att informera både cyklisten var halka kan uppstå men även väghållaren som kan anpassa halkbekämpningen därefter. Det går också att utforma och konstruera cykelvägen på ett mer ändamålsmässigt sätt.
Definiera när halka uppstår – för cyklisten
– De relativt stora kunskapsluckor som återstår kräver fördjupade studier. Vi behöver tydligare definiera gränsen för när halka uppstår för en cyklist, säger Anna Niska.
För att kunna göra det krävs tester när cyklister bromsar och manövrar med olika däck på olika ytor med känd friktion. Definitionen på friktionskrav och mätmetoder behöver ses över, liksom kravspecifikationer för beläggningen på gång- och cykelvägar som fungerar väl både sommar och vinter. Liknande studier behövs även för fotgängare med deras perspektiv i centrum.
Rapport:
Cykelvägars friktion – Mätningar i fält i jämförelse med cykeldäcks friktion på olika underlag i VTI:s däckprovningsanläggning
Rapporten är framtagen med stöd från Trafikverkets skyltfond.
Kontakt:
Anna Niska, forskningsledare VTI, anna.niska@vti.se
