Kompetens i social rättvisa spelar roll för musiklärare
Trots stort yrkesengagemang upplever musiklärare frustration, ambivalens och osäkerhet inför kravet att hantera flera olika roller: musikern, pedagogen, fostraren och socialarbetaren. Det visar forskning från Umeå universitet.
Dagens skola står inför flera utmaningar att hantera sociala och demokratiska frågor. När de sociala och demokratiska målen accentueras uppstår dock svårigheter att definiera musikämnets innehåll. Detta gäller både för musiklärare i grundskolan och för musiklärare i den kommunala kulturskolan.
– Resultatet i avhandlingen visar därför att musikläraryrket behöver utvecklas när det gäller lärares kompetens att omsätta värdegrund, läroplaner och kursplaner i praktisk handling. Det som lärare förväntas göra i musikklassrummet behöver de också ha kunskap och möjligheter att själva reflektera och styra över, säger Anna-Karin Kuuse.
Risk för fokus på elevernas brister
I avhandlingens undersökningar uppfattas musik och musicerande som något neutralt och inkluderande i sig. Samtidigt visar resultatet att det är samhälleliga värderingar och normer samt etablerade idéer om demokratisk fostran som försvårar lärares reflektioner kring undervisningspraktikens innehåll och elevernas gemensamma handlingsutrymme.
– Samma idéer riskerar att fokusera på elevers brister och behov istället för på deras resurser och kompetens. Även om den musikpedagogiska forskningen definierar musikaliska praktiker som något i grunden socialt, hanteras sociala frågor oftast utanför undervisningssituationen.
– Tidigare forskning visar samtidigt att det är elevernas demokratiska erfarenheter inom ramen för undervisningssituationen som är viktigast. I avhandlingens undersökningar blir det tydligt att elevernas musikaliska och sociala erfarenheter också alltid är fysiska, känslomässiga och kollektiva.
Både musikaliska och sociala aspekter
Mot bakgrund av tidigare forskning om musikundervisning och social rättvisa visar avhandlingsresultatet att musikämnet står inför flera utmaningar. Det är en fråga för både grundutbildning och lärarfortbildning. Framförallt gäller det musiklärares förståelse av hur musikundervisningens både musikaliska och sociala aspekter kan hanteras i, med och genom elevernas gemensamma musikaliska handlingar i praktiken.
I avhandlingens fyra delstudier undersöks hur svensk musikundervisnings sociala och demokratiska uppdrag marknadsförs, kommuniceras, uppfattas, hanteras och genomförs. I dessa undersökningar medverkar både elever, lärare och skolledare.
Avhandlingen:
”Liksom ett annat uppdrag”: iscensättning av social rättvisa i musikundervisningens retorik och praktik.
Kontakt:
Anna-Karin Kuuse, anna-karin.kuuse@umu.se, tel. 070-876 13 82
