En sten som astronauterna på Apollo 14 tog med från Månen verkar ha kommit från jorden för cirka fyra miljarder år sedan. Det innebär att den är jordens äldsta sten och den första som hittats på en annan himlakropp.
Det här visar forskning från Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med NASA och forskare i flera länder.
– Stenen är en relik från tiden då jorden var ung och strax innan livet uppstod, säger forskaren Jeremy Bellucci vid Naturhistoriska riksmuseet.
Efter att ha analyserat stenen och mätt dess ålder menar forskarna att allt pekar på att den har bildats på jorden i en miljö med syre under jordlika förhållanden. Stenen är av granit och innehåller kvarts, fältspat och zircon. Sådana mineral är vanliga på jorden men ovanliga på Månen. Stenar med zircon går att datera och den här stenen bildades för 4,1 miljarder år sedan.
Hur stenen kom till Månen
För 4 miljarder år sedan var solsystemet relativt nytt och jorden träffades fortfarande av många meteoriter och asteroider. En sådan kollision kan ha slungat ut stenar från jorden, som sedan kan ha fångas in av Månens dragningskraft. På den tiden var dessutom Månen tre gånger närmare jorden än den är idag.
Exakt hur länge stenen kretsade i rymden innan den landade på Månen vet man inte. Men med hjälp av åldern på månens olika kratrar på fyndplatsen konstaterar forskarna att stenen landade på Månen för minst 3.9 miljarder år sedan.
Jordens äldsta sten
Här på jorden förändras jordskorpan ständigt på grund av plattektonikens rörelser. Därför har alla stenar äldre än 4 miljarder år någon gång blivit nedsmälta och ombildats i jordens heta inre.
På Månen finns ingen plattektonik utan allt ligger stilla, bortsett från att den är utsatt för nedslag av meteoriter som bildar kratrar.
Därför är den här stenen mycket speciell och kan berätta mer om vad som skedde på jorden i jordens ungdom. Dessutom är stenen den första jordstenen som hittats på en annan himlakropp.
Artikeln:
Terrestrial-like zircon in a clast from an Apollo 14 breccia, Earth and Planetary Science Letters
Kontakt:
Jeremy Bellucci (talar engelska), Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, Jeremy.bellucci@nrm.se
