Oenighet trots kunskap – så fungerar vi
Blir ens egen åsikt mindre välgrundad bara för att många andra tycker annorlunda? Nej, oenighet behöver inte alls ha den effekten på våra åsikter. Det menar Marco Tiozzo som skrivit en avhandling om oenighet.
Vi har en tendens att vara oeniga i många frågor. Många gånger är oenighet ett tecken på att åtminstone ena parten har gjort sig skyldig till någon form av misstag. Enligt en populär uppfattning inom modern kunskapsteori gör oenighet i en viss fråga (särskilt om den är djupgående och utbredd) att den egna åsikten blir mindre välgrundad. Det gäller inte minst i kontroversiella frågor inom politik, ekonomi, konst, religion och moral – frågor där det ofta saknas konsensus även bland de som är experter.
I en ny avhandling i praktisk filosofi argumenterar doktorand Marco Tiozzo istället för att oenighet inte alls behöver ha den effekten på våra trosföreställningar.
– Det är möjligt att ha välgrundade åsikter och kanske till och med kunskap, även i frågor där vi finner den här typen av oenighet. Vad som avgör om en åsikt är välgrundad eller inte har mer att göra med hur väl förankrad den är i evidensen, än i vilken utsträckning den är föremål för oenighet.
Alla tycker inte lika – även med mycket kunskap
I avhandlingen fokuserar Marco Tiozzo på oenighet i moralfrågor, men resultatet kan gå att generalisera även till att andra frågor.
– Denna ingång till oenighet kan vid en första anblick verka dogmatisk. Vi har många gånger goda skäl att ta våra meningsmotståndare på allvar, men den position jag försvarar i avhandlingen är mer nyanserad än så. Oenighet bör få oss att bli mindre säkra på om våra åsikter är rimliga, men våra åsikter inte behöver bli mindre välgrundade för den sakens skull. Detta kan i sin tur tyckas vara detsamma som att uppmuntra till att inta en osammanhängande position i dessa frågor, men jag ser inte detta som ett oöverstigligt problem för möjligheten till välgrundade trosföreställningar eller kunskap.
Det kan tyckas som att oenighet utesluter möjligheten av kunskap i vissa frågor, menar Marco Tiozzo. Exempelvis har det föreslagits att så kallade ”alternativa fakta” motiverar skepticism.
– Om mina argument är rimliga är det inte fullt så enkelt att dra långtgående slutsatser om skepticism eller relativism utifrån observationer av oenighet.
Avhandling:
Moral Disagreement and the Significance of Higher-Order Evidence
Kontakt:
Marco Tiozzo, marco.tiozzo@gu.se
