Släpp personfixering vid möte med media
Organisationer kan göra mer för att möten med media ska bli bättre. Nyckeln ligger i att inte låta allt ansvar vila på enskilda personer, när det gäller att svara på journalisters frågor.
Maria Wramsten Wilmar, organisationspsykolog vid Göteborgs universitet, menar att med genomtänkta strategier – gärna i skrift – som är gemensamma för hela organisationen, skulle mediearbetet i offentligt finansierade verksamheter bli bättre.
– Om fler är involverade i svar på journalisters frågor kan rapporteringen komma att handla mer om vad som faktiskt hänt än om enskilda personer, säger Maria Wramsten Wilmar.
Offentligt finansierade verksamheter som vård, skola och omsorg är mer utsatta för medias granskning än privata företag. Det är medias uppgift. Men det finns också ofta ett stort allmänintresse i de här verksamheterna. I den alltmer mediala värld vi lever i finns det också behov inom organisationerna att profilera sig och därmed intresse av att synas i media.
– Både medialogik och interna drivkrafter i många offentliga organisationer leder till att rapportering om frågor i skattefinansierade verksamheter får en personfixering.
– Men om målet för båda sidor är att interaktionen blir så bra som möjligt – det vill säga att journalister får bra svar på sina frågor och organisationsföreträdare känner sig rätt återgivna – då är det en fördel om perspektivet flyttas från person till organisation.
Stöd från ledningsgrupp ger bra resultat i media
Genom enkätundersökningar och intervjuer har Maria Wramsten Wilmar kartlagt hur ofta chefer i offentliga verksamheter möter media, hur de reagerar på medias granskningar liksom vilket stöd och vilka strategier de har för möten med media. Resultaten visade att cheferna ofta är i kontakt med journalister och att de flesta agerar på egen hand i de här situationerna.
– De vare sig frågar efter eller förväntar sig stöd från överordnad chef eller en kommunikationsavdelning, säger Maria Wramsten Wilmar.
Samtidigt är stödet från överordnad och den ledningsgrupp man tillhör viktigt. Utan det kan chefer känna sig mindre trygga i mötet med journalisterna, vilket i sin tur kan skapa en rädd organisation. Likaså visar resultaten att de chefer som upplever sig ha fått mycket stöd ifrån den ledningsgrupp de är en del av eller deras kommunikationsavdelning är mer nöjda med hur de porträtteras i media.
Hon drar slutsatsen att om fokus flyttas från representanten till organisationen blir interaktionen bättre.
– Och ta hjälp av den resurs som kommunikationsavdelningarna utgör, säger hon.
Avhandling
Managers in Human Service Organizations and their interaction with the Media – the managers´experiences, Maria Wramsten Wilmar
Kontakt
Maria Wramsten Wilmar, maria.wramsten.wilmar@psy.gu.se, 0703-770576
