Fler män än kvinnor blir cybermobbade på jobbet. Och även chefer utsätts allt oftare för mobbning via digitala kanaler. Och varje digital plattform skapar särskilda former av mobbning.
Cybermobbning, eller nätmobbning, i arbetslivet är ganska vanligt. I digitala medier som e-post och SMS, eller sociala medier som exempelvis Facebook eller blogg ser mobbningen annorlunda ut än i det fysiska rummet. Det är också nya grupper som blir mobbade, allt oftare är det chefer och andra beslutsfattare som drabbas.
Nätmobbning i arbetslivet är ett ganska outforskat ämne och ett relativt nytt fenomen. I sin forskning har Rebecka Cowen Forssell, vid Malmö universitet genom bland annat enkät- och intervjustudier undersökt vad som karaktäriserar mobbning i arbetslivet när det sker i ett digitalt rum.
Digital kommunikation påverkar maktdynamiken
I enkätundersökningen med närmare 3 400 yrkesverksamma personer i Skåne i åldrarna 25 till 65, uppgav 3,5 procent att de upplevde sig som mobbade ansikte mot ansikte, knappt 1 procent rubricerade sig som nätmobbade medan 10 procent rapporterade en utsatthet för beteenden som kan kategoriseras som nätmobbning. Fler personer i chefsposition och fler män än kvinnor uppgav att de utsattes för arbetsrelaterad nätmobbning.
– Digital kommunikation ger möjlighet för personer att framställa sig själv och sitt budskap på ett mer kontrollerat sätt än i fysiska möten. Den bjuder också in tredje part som till exempel föräldrar och elever i skolan, studenter på universitet och klienter i offentlig verksamhet att utöva makt mot arbetstagare och chefer, säger Rebecka Cowen Forssell, Malmö universitet.
Mobbningen uttrycks på olika sätt i olika plattformar
Nätmobbning uttrycks på olika sätt i olika digitala kanaler. I studien visar Cowen Forsell att det finns en övervikt av passiv och exkluderande mobbning via e-post medan särskilt aggressiv och direkt uttryckt mobbning finns på Facebook och blogg. Publikens roll och kommunikationskanalens förankring i arbetsorganisationen påverkar hur mobbningen uttrycks.
– Publiken har en central roll i mobbning på Facebook. Inte bara i rollen av att bevittna eller legitimera handlingarna utan även som mottagare av budskapen. Mobbning på sociala medier kan ses som ett framträdande där mobbaren vill framställa sig på ett visst sätt inför en viss publik som inte nödvändigtvis behöver vara mobbningsoffret, säger Rebecka Cowen Forssell.
Cybermobbning en del av traditionell mobbning
På frågan om cybermobbning i arbetslivet ska ses som ett nytt fenomen eller en förlängning av traditionell mobbning, svarar Rebecka Cowen Forssell:
– Nätmobbning och traditionell mobbning i arbetslivet är sammanlänkande. Å ena sidan har nätmobbning specifika uttryck och konsekvenser, å andra sidan finns det en rumslig sammankoppling mellan nätmobbning och traditionell mobbning. För även om mobbningen sker i ett digitalt rum uppstår oftast möten mellan offer och förövare i det fysiska rummet som behöver hanteras av de inblandade.
Behov av ramar för digital kommunikation på arbetet
Rebecka Cowen Forssells forskning pekar på behovet av policys som kan förebygga och minska de negativa effekterna av nätmobbning i arbetslivet. Med den digitala kommunikationen uppstår inte sällan gråzoner som till exempel vem användarna representerar när de kommunicerar med kollegor på Facebook.
– Det är inte möjligt att formulera en allmängiltig policy som fungerar för alla arbetsplatser. Individer och arbetsorganisationer har olika preferenser vad gäller att separera eller integrera arbete och privatliv. Dialogen om vilka ramar för digital kommunikation som behövs bör ske på varje arbetsplats, säger hon.
Avhandling:
Cyberbullying : transformation of working life and its boundaries
Kontakt:
Rebecka Cowen Forssell, rebecka.forssell@mau.se
