Månens faser påverkar skalbaggar
Det är bara dyngbaggar som kan navigera med hjälp av polariserat månsken. Skalbaggarna är så ljuskänsliga att de till och med klarar att navigera i en stad med allt sitt störande ljus – förutsatt att det är fullmåne.
Dyngbaggen rullar sin dyngboll under ett, på konstgjord väg, månbelyst himlavalv. Med hjälp av den anordningen har forskare vid Lunds universitet undersökt om skalbaggarna kan använda ljussignaler trots att de tidvis är mycket svaga, och trots att konstgjorda ljuskällor, främst i städer, stör det naturliga ljuset från natthimlen.
– Vår undersökning avslöjar att skalbaggarna kan vara tillräckligt ljuskänsliga för att navigera i en stad med alla ljusföroreningar som finns där, under förutsättning att det är fullmåne. Men de klarar inte av samma sak när månen är ny, halv eller i nedan, säger James Foster, forskare vid biologiska institutionen i Lund.
Ljus från månen polariseras när det träffar olika partiklar på sin färd genom atmosfären innan det når oss. I studien konstaterar forskarna att styrkan i ljussignalen förändras beroende på hur månen står på himlavalvet. Jämfört med vid fullmåne är det polariserade ljuset bara en tredjedel så starkt vid halvmåne, och bara en femtedel när det är nymåne eller nedan.
– Det finns inget liknande rapporterat tidigare. Ingen har visat att graden av polarisering förändras så här beroende på hur månen står, säger James Foster.
Tillsammans med kollegor i Lund, Tyskland, Sydafrika och USA har han undersökt hur pass svag ljussignalen kan vara för att dyngbaggar ska kunna rulla sin dyngboll i en rak linje över den afrikanska savannen mitt i natten. Klara nätter kan de upptäcka en blå himmel som påminner om hur vi uppfattar samma himmel en solig dag.
Navigerar lika bra som bin
I experiment har forskarna visat att skalbaggarna är mycket känsligare för polariserat ljus än dagaktiva insekter är. Dyngbaggarna har samma känslighet till och med när det polariserade ljuset bara är en tusendel av vad det är under dagen.
– De navigerar lika bra på natten som bin gör på dagen, bin använder sig ju också av polariserat ljus, säger Marie Dacke, professor vid biologiska institutionen i Lund.
Huruvida det är fullmåne, halvmåne eller nymåne påverkar således hur mycket polariserat ljus som når jorden. Även ljusföroreningar påverkar. Konstgjort ljus, exempelvis gatljus i eller i närheten av städer, minskar det polariserade ljuset. Ändå klarar skalbaggarna att ta sig fram med hjälp av de försvagade ljussignalerna förutsatt att det är fullmåne.
Förutom polariserat ljus använder dyngbaggarna färg- och ljusmönster på himlavalvet när de navigerar. Forskarlaget har tidigare uppmärksammats i samband med avslöjandet att dyngbaggarna tar hjälp av Vintergatan för att rulla bollar i en rak linje i mörkret. Experiment visar dock att polariserat ljus är viktigast.
Studien:
Orienting to polarized light at night – matching lunar skylight to performance in a nocturnal beetle. Journal of Experimental Biology.
Kontakt:
James Foster, forskare vid Biologiska institutionen, Lunds universitet, james.foster@biol.lu.se
Marie Dacke, professor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, marie.dacke@biol.lu.se
