Skidlandslagen testar smarta plåster
De svenska landslagen i alpint och längdskidåkning kan inom en snar framtid få möjlighet att testa så kallade smarta plåster. I plåstren lagras information om viktiga kroppsfunktioner. En bredare målgrupp för de smarta plåstren kan till exempel bli patienter med hjärtproblem.
Mittuniversitetet medverkar i ett forskningsprojekt där ambitionen är att plåstren ska bidra till att förbättra hälsa och idrottsliga prestationer.
– Plåstren liknar dagens tekniska hjälpmedel som bärs på kroppen, till exempel en sportklocka eller ett pulsband runt bröstkorgen, men de ska inte ses som en ersättare till dagens aktivitetsarmband snarare som ett komplement. Med den här tekniken kan vi i framtiden göra mätningar vid normal träning utomhus på sådant som idag bara kan testas i fysiologiska laboratorier, säger Hans-Christer Holmberg, professor vid Nationellt vintersportcentrum, Mittuniversitetet.
Optimera träningen med hjälp av plåster
De smarta plåstren är tunna och tillverkas med en kretskortteknik där små moduler av vanliga elektronikkomponenter är monterade i ett mjukt gummimaterial och sammankopplade med ledningar av flytande metallegering. Forskarna vill nu testa de smarta plåstren på de svenska landslagen i alpint och längdskidåkning för att på sikt kunna hjälpa elitidrottare att optimera träningen och samtidigt minska risken för skador.
– I plåstren lagras information om viktiga kroppsfunktioner som sedan skickas till en smartphone genom överföring via fettvävnaden i vår kropp. Överföringen är säker eftersom det inte går att lyssna av informationen utan att komma i direktkontakt med personens hud, förklarar Klas Hjort, professor i materialvetenskap, Uppsala universitet.
Mäter hur åkstilens effektivitet
– Redan idag går det att mäta hur effektiv åkstilen är men med mer data som kopplar rörelse, kroppsbelastning och ansträngning till hur snabbt man tar sig fram kan man lättare förbättra sin åkning, säger han.
En bredare målgrupp för projektet är patienter med hjärtproblem, eller patienter som återhämtar sig efter ett benbrott eller en operation. I förlängningen skulle plåstren kunna ge äldre personer ökad trygghet genom att de varnar vid en långsam försämring av hälsan, exempelvis hjärtat, balansen eller olika muskler.
Kontakt:
Professor H-C Holmberg, Nationellt vintersportcentrum vid Mittuniversitetet, Östersund, hc.holmberg@miun.se, 070-405 89 60
