Harpestbakterien går att spåra vid terror
Bakterien som orsakar harpest kan användas som biologiskt vapen. Forskning vid Umeå universitet visar hur det går att spåra om bakterien används vid till exempel en terrorattack. Ute i naturen kan den överleva i vilande tillstånd under lång tid, innan den orsakar nya utbrott.
– Bakteriens förmåga att bli farlig redan i små mängder gör den tyvärr idealisk som biologiskt vapen. Därför är det ett viktigt framsteg att vi har hittat ett sätt att spåra ursprunget på olika bakteriekulturer, säger Chinmay Dwibedi, doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet och Försvarets forskningsinstitut, FOI.
Harpest, eller tularemi som är sjukdomens medicinska namn, orsakas av bakterien Francisella tularensis och angriper både djur och människor. Forskarna har studerat utbrott av harpest i Sverige och andra europeiska länder.
Mildare form av harpest
I Sverige finns ännu bara en mildare form av harpest som mycket sällan är dödlig. Dosen som krävs för smitta är väldigt liten. Andra varianter av bakterien kan orsaka allvarligare sjukdomsfall och död. Därför experimenterade stormakterna under kalla kriget med Francisella tularenis som biologiskt stridsmedel.
Tularemi, som orsakas av F. tularensis, ger plötslig feber, frossa, huvudvärk, diarre, muskel- och ledvärk samt svaghet och utmattning. En infektion via inandning kan också ge upphov till bröstsmärtor, upphostning av blod, och andningssvårigheter. Har man fått infektionen via ett fästingbett kommer det inom fem dagar att bildas ett sår med en hudrodnad runt såret och det kommer att bildas en svullen och öm lymfknut i närheten av infektionsområdet. Inkubationstiden är vanligtvis tre till fem dagar, men kan vara upp till två veckor.Symptom av tularemi
Forskarna studerade Francisella tularensis-bakterier från infekterade människor och djur i Örebro län. Och fann då att bakteriens arvsmassa förblev identiskt i upp till nio år. I ett laboratorieexperiment kunde bakterien dessutom överleva i fyra år utan näringstillförsel. En annan studie visade att bakterien kunde flytta tusentals kilometer över den europeiska kontinenten med bara liten förändring i dess arvsmassa.
Naturlig lagringseffekt
– Resultaten tyder på att det finns en naturlig lagringseffekt för bakterien som kan liknas vid en mikrobiell fröbank, så att den går in i ett vilande tillstånd mellan utbrott innan den återaktiveras och orsakar nya infektioner. Bakterien verkar också kunna färdas långa sträckor på kort tid och bara lämna små evolutionära spår för att kartlägga dess rörelser, säger Chinmay Dwibedi.
Umeåforskarna har också utvecklat en lovande metod för att spåra bakterien bakåt. Genom att förstärka vissa genetiska signaler kunde man se att några genvarianter och mutationer gynnades i laboratoriekulturer. Dessa mutationer fungerade som signaler. På så sätt finns möjlighet att avgöra om ett utbrott beror på naturlig smitta eller om det handlar om exempelvis terrorangrepp, där bakterier innan odlats fram i laboratorier.
Avhandlingen:
Francisella tularensis – persistens, smittspridning och smittspårning
Kontakt:
Chinmay Dwibedi, chinmay.dwibedi@umu.se
