Hur ska vi bäst hålla oss i trim när vi blir äldre? En internationell expertgrupp har nu tagit fram sju rekommendationer till världens regeringar för att anpassa samhället och möjliggöra fysisk aktivitet för den växande åldrande befolkningen. Umeåforskaren Carl-Johan Boraxbekk var med i arbetet.
Det finns mycket kunskap om hur vi med enkla medel kan förbättra förutsättningarna för att äldre ska röra sig mer, som inte tillämpas i tillräckligt stor utsträckning idag.
– Vi vill nu ge konkreta råd till beslutsfattare om hur man kan anpassa till exempel städer för att öka möjligheterna att vara fysisk aktiv. Ett exempel är att signalen för att gå över bevakade övergångsställen skulle kunna var längre, och på så vis främja mer fysisk aktivitet. Många äldre hinner inte över gatan under grön gubbe, och då kan det bli så att man drar sig för att promenera, säger Carl-Johan Boraxbekk, professor vid Umeå universitet.
Evidensbaserade råd
Som enda forskare från Sverige var han med i den internationella expertgrupp som arbetade med att ta fram evidensbaserad konsensus gällande fysisk aktivitet och åldrande. Gruppen, som samlades i november 2018 i Danmark, bestod av 26 forskare från nio länder,
Syftet var bland annat att ge rekommendationer till världens regeringar för att anpassa samhället och möjliggöra fysisk aktivitet för den växande åldrande befolkningen.
– Det är såklart hedrande att den forskning jag bedrivit på Umeå universitet, på Cedar och inom ramen för UFBI (Umeå center for Functional Brain Imaging), har fått sådant internationellt genomslag så att jag får vara med och bidra till detta, säger Carl-Johan Boraxbekk.
Rekommendationerna sprids till beslutsfattare
Forskarna som samlades representerade bland annat medicin, kognitiv neurovetenskap, psykologi, fysiologi, epidemiologi och sociologi. Rekommendationerna sprids nu inte bara till andra forskare, utan till beslutsfattare runt om i världen för att på så sätt försöka förbättra hälsan för vår växande åldrande befolkning, samt skapa möjligheter till fysisk aktivitet under åldrandet.
– Det var en intressant process att mötas från olika discipliner och skapa dessa statements genom presentationer och diskussioner. Det är inte så ofta som man försöker att inkludera så många olika perspektiv i dessa frågor, säger Carl-Johan Boraxbekk.
1) Äldre bör vara fysiskt aktiva under hela livet.
Det är viktigt att kommuner, intressegrupper, myndigheter, forskningsinstitut och andra aktörer initierar gemensamma ansträngningar för att främja livslång fysisk aktivitet så att de äldre behåller sin fysiska funktion och hälsa så länge som möjligt. Alla involverade aktörer bör arbeta för att alla äldre, inklusive de som inte tidigare varit fysiskt aktiva, blir regelbundet fysiskt aktiva.
2) Små mängder motion kan göra skillnad för äldre.
Även små mängder motion (mindre än de ofta nämnda 150 minuter i veckan vid låg intensitet) har effekt. När träningen väl har inletts kan volymen och intensiteten ofta ökas, vilket ger ytterligare fördelaktiga effekter på hälsa och funktionalitet. Det är viktigt att man, till exempel i kommunerna, utvecklar aktiviteter utifrån denna kunskap.
3) Fysisk aktivitet ska anpassas till individens fysiska behov.
Aktörerna måste rikta sig mot, och anpassa den fysiska aktiviteten till, individens behov. Uthållighetsträning främjar speciellt kardiovaskulär och metabol hälsa, medan styrketräning främjar styrka i muskler och ben. Hos fysiskt sköra äldre i hög ålder betyder träningstypen mindre än hos yngre, och både uthållighetsträning och styrketräning är effektivt.
4) Fysisk aktivitet bör organiseras för att främja deltagarnas motivation.
De fysiska aktiviteterna måste vara riktade och anpassade till individens önskemål och motivation. Nya rapporter visar att många äldre vill vara mer fysiskt aktiva. Att stärka äldres tro på sina egna förmågor och mentala välbefinnande är avgörande.
5) Olika förutsättningar hos äldre kan vara hinder för fysisk aktivitet.
Fysisk aktivitet måste vara riktad och anpassad till individens bakgrund. De fysiska aktiviteter som erbjuds måste ta hänsyn till ojämlikheter som kan utgöra hinder för deltagande.
6) Samhället bör utformas för att ge bättre tillgänglighet till fysisk aktivitet för äldre.
Att anpassa städer, bostadsområden och bostäder har en särskild potential för att stödja fysisk aktivitet, även hos de äldsta och äldre med dålig hälsa.
7) Fysisk aktivitet är kul tillsammans!
När människor är fysiskt aktiva tillsammans engagerar de sig, skapar en gruppkänsla och har roligt.
Artikel:
Copenhagen Consensus statement 2019: physical activity and ageing (Bangsbo J, Blackwell J, Boraxbekk C, et al.) Br J Sports Med Published Online First: 21 February 2019. doi:10.1136/bjsports-2018-100451
Kontakt:
Carl-Johan Boraxbekk, professor vid Enheten för demografi och åldrandeforskning vid Umeå universitet (EDÅ), Umeå universitet, cj.boraxbekk@umu.se
