Hotade skalbaggar gynnas av skogsgallring
Vedlevande skalbaggar, som utnyttjar ekar, är en artrik men hotad djurgrupp i det sydsvenska skogs- och jordbrukslandskapet. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att skötsel med naturvårdsgallring kan gynna dessa skalbaggar långsiktigt.
När traditionellt skogsbruk övergick i modernt under 1900-talet, blev många av de syd- och mellansvenska skogarna tätare och mörkare än de tidigare varit. För många arter i solbelysta och öppna skogar, och som har eken som sitt livsutrymme, har det inneburit en ökad risk för utdöende.
– De här insekterna utgör en stor del av den biologiska mångfald som vi i lag och med internationella överenskommelser åtagit oss att bevara. Förutom att vara vackra och fascinerande är de också mycket viktiga för skogsekosystemens stabilitet, säger Oskar Gran, vid institutionen för biologi och miljövetenskap.
Han forskar inom Ekprojektet vid Göteborgs universitet, ett långsiktigt forskningsprojekt som utvärderar skötselalternativ för igenväxande ekskogar i södra Sverige.
Har jämfört olika skogsytor
Inom Ekprojektet studeras 25 par av skogsytor. I varje par utvecklas en yta fritt och en sköts aktivt via naturvårdsgallring. På den gallrade ytan avverkas cirka en fjärdedel av trädbiomassan till förmån för ekar och vissa organismgrupper. Effekten av de två skötselalternativen följs sedan upp.
– Långsiktiga, experimentella utvärderingar av olika skötselalternativ är det ont om inom naturvården. Studier som de inom Ekprojektet är därför mycket viktiga för att vi ska kunna veta om våra naturvårdsåtgärder är de rätta.
Antal arter ökade med en tredjedel
Vedlevande skalbaggar är en artrik och naturvårdsintressant djurgrupp med runt 400 representanter på den svenska rödlistan över hotade och nära hotade arter. I den nya studien undersökte Oskar Gran och hans forskarkollegor vilken effekt skötseln haft på vedlevande skalbaggarna kopplade till ekar.
– Vi visste sedan tidigare att de svarade positivt på gallringen direkt efter skötselingreppet. Men studien visade att effekten hållit i sig och till och med förstärkts efter tio år, säger Oskar Gran,
De vedlevande skalbaggarna kopplade till ek hade till och med ökat i antalet arter med en tredjedel jämfört med skogsytorna som stått orörda.
– Det var ett resultat som överraskade oss. Vi hade väntat oss att återväxten efter gallringen skulle ha missgynnat djurgruppen. Dessutom träffade vi på ett antal arter som bara fanns i de naturvårdsgallrade ytorna och inte i de orörda, säger Oskar Gran.
Kontakt:
Oskar Gran, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, oskar.gran@bioenv.gu.se
