Mindre städer speglar utvecklingen i Afrika bäst
Urbanisering av afrikanska städer söder om Sahara tros ligga bakom förändringen i livsmedelssystem, matvanor och hälsa. Tidigare har man studerat förhållandena i storstäderna. Men även mindre städer behöver studeras för att få en rättvisande bild av utvecklingen. Där lever tidigare traditioner kvar i större utsträckning.
Heather Mackay, forskare i geografi vid Umeå universitet, och har studerat hur urbaniseringen påverkar matförsörjning, kost och hälsa i två mindre städer i Uganda: Mbale och Mbarara.
– Jag ville undersöka om det fanns en ökning av sjukdomar som diabetes, fetma och hypertoni och om man drabbades av felnäring, det vill säga samtidig över- och undernäring, i dessa städer.
Stor tillväxt i mindre städer
Tidigare har forskningen om nutritionsövergång söder om Sahara fokuserat på storstäder, men genom att även studera mindre städer kan man nyansera bilden betydligt eftersom de är mer representativa för området. Det är också där som den största tillväxten och förändringen väntas ske.
– Det övergripande målet för min forskning är minskad fattigdom, tryggare livsmedelsförsörjning och större välbefinnande för urbana invånare i Uganda och världen i stort, berättar Heather Mackay.
I jämförelse med studier från huvudstäder i Afrika söder om Sahara pekar Heather Mackays resultat på en mindre förändring i kostvanor, då de flesta behöll tidigare traditioner. Trots detta har man en jämförbar förekomst av icke-smittsamma sjukdomar.
Sociala nätverk fortsatt viktiga i urbana liv
Mackay visar också i sin avhandling bland annat på stadsodlingens annorlunda roll i mindre städer jämfört med stadsodling i många storstäder, och att de som var mest sårbara för bristande tillgång till livsmedel var de stadsbor som var helt beroende av att köpa all sin mat, i kombination med en osäker sysselsättningsstatus. I de mindre ugandiska städerna har de familjer som har det mest bekvämt, en fortsatt stark koppling till landsbygden. Det visar på att sociala nätverk på landet och landsbygdsodling har fortsatt betydelse för ett stabil urbana liv.
– Sammanfattningsvis pekar min forskning mot att vi ska vara försiktiga med vissa vanliga antaganden om hur urbant liv påverkar matvanorna mot ett mer “västerländskt” livsmedelssystem och kostmönster, med stora livsmedelsbutiker och förädlad mat, snabbmat, ökad köttkonsumtion, mindre odling och minskad fysisk aktivitet, och att dessa förändringar bidrar till en växande sjukdomsbörda av icke-smittsamma sjukdomar bland den urbana befolkningen. Det kan finnas andra drivkrafter för hälso-förändring i dessa städer.
Fotnot:
Heather Mackay är doktorand i geografi vid Umeå universitet och forskar kring sambandet mellan jordbruk, kost och hälsa i Afrikanska urbana miljöer. Hon är uppvuxen i Skottland och arbetade under tio år med internationell utveckling i Storbritannien, USA och Ghana innan hon återvände till akademin.
Avhandling:
Food, Farming and Health in Secondary Ugandan Cities (Svensk titel: Mat, jordbruk och hälsa i medelstora städer i Uganda)
Kontakt:
Heather Mackay vid Institutionen för geografi, Umeå universitet, heather.mackay@umu.se
