EU-valet 2019 : slaget om Europas själ

I april 2019 träffades ledare för högerpopulistiska partier på ett lyxhotell i Milano. Det var Matteo Salvini, partiledare för Lega och Italiens vice premiärminister, som hade kallat till mötet. Syftet var att samla de högerpopulistiska partierna i ett enat block inför EU-valet i maj. Med en egen partigrupp som maktbas vill Salvini förändra EU inifrån.

Överens mot liberalism och migration

Att bara fyra av de 20 inbjudna partierna dök upp sågs som ett bevis för hur svårt det kommer att bli att ena partier som egentligen bara är överens om vad de inte vill ha, liberalism och migration. I övrigt skiljer de sig åt i flera viktiga frågor, som inställningen till Ryssland och synen på den ekonomiska politiken där vissa drar åt vänster medan andra lutar åt höger.

Efter mötet har de fyra fått sällskap av flera partier, bland dem franska Nationell Samling som slöt upp under Salvinis motto ”Towards a common sense Europe: peoples rise up”. Den 19 maj hölls ett nytt möte i Milano med nu totalt tolv partier.

Att Sverigedemokraterna skulle gå med i gruppen verkar dock osannolikt. Partiledaren Jimmie Åkesson har dock sagt att han inte vill utesluta ett samarbete med italienska Lega. Liksom flera andra högerpopulistiska partier har Sverigedemokraterna ändrat inställning till EU. Inte så att de har blivit mer vänligt inställda, men istället för att kräva att det egna landet lämnar EU vill de försöka förändra unionen inifrån.

Kommer de att lyckas?

Ann-Cathrine Jungar, docent vid Södertörns högskola, forskar om populistiska och högerradikala partier. Hon tror att det hänger på partiernas disciplin och förmågan att samarbeta.

– Forskningen har visat att deras ledamöter har haft stor frånvaro i EU-parlamentet. De har inte tagit EU-arbetet på allvar utan fokuserat på att mobilisera på hemmaplan. Nu ska det bli intressant att se om de kan kompromissa.

Partiernas tidigare brist på engagemang i EU-frågor har även passiviserat deras väljare, som i stor utsträckning valt soffan framför vallokalen. Samtidigt finns ointresset för EU-valet även hos andra partiers väljare, något som skulle kunna gynna de högerpopulistiska partierna.

– Det finns tankar om att eftersom EU-valet ses som ett andra rangens val blir väljare mer benägna att testa något nytt och rösta på andra partier, säger Ann-Cathrine Jungar.

Ann-Cathrine Jungar tror att flera högerpopulistiska partier kommer att gå framåt i EU-valet. Matteo Salvinis Lega Nord är ett av dem, liksom franska Nationell samling, tyska AfD samt Sverigedemokraterna. Dessutom tillkommer ett par nya partier i Estland och Holland.

Hur stor makt dessa partier kan få beror också på hur de övriga partierna agerar. Den konservativa gruppen har precis kastat ut ungerska Fidesz, åtminstone tillfälligt.

EU-parlamentet präglas av allianser

– Beslutsfattandet i EU har skett genom att de här stora grupperna har kommit överens, säger Ann-Cathrine Jungar. Parlamentet präglas av samarbete och allianser och nu måste de söka stöd på annat håll.

Niels Markwat, doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet som har forskat om högerpopulistiska partier, påpekar att flera att de frågor som har varit viktiga för de här partiernas väljare inte längre diskuteras lika intensivt. Till exempel EU:s roll i den ekonomiska krisen och de stora migrantströmmarna som kom för ett par år sedan.

– Fast de högerpopulistiska partierna har visat sig vara kameleonter som är bra på att anpassa sig efter nya förutsättningar, säger Niels Markwat. Nu när krisen är över har flera partier gått tillbaka till en mer ekonomiskt liberal agenda och argumenterar för sänkta skatter.

Ökat inflytande

Niels Markwat tror att det är oundvikligt att de högerpopulistiska partierna kommer att få mer inflytande i EU-parlamentet efter valet. Men det betyder inte att deras makt i EU kommer att öka. Detta då de flesta nationella regeringar inte består av högerpopulistiska partier, vilket gör att de inte får något inflytande över ministerrådet eller kommissionen. Det finns dock andra sätt att påverka politiken.

– Som vi har sett i Storbritannien behöver ett parti inte vara särskilt stort för att få igenom stora förändringar. De kan till exempel hitta stöd för nationella folkomröstningar som kan påverka EU-politiken.

Den holländska politikern Guy Verhofstadt, ledare för den liberala partigruppen  Alde, har kallat det kommande valet för ett slag om Europas själ. Det som står på spel är visionen om ett öppet, tolerant Europa. Matteo Salvini och hans hittills elva allierade skulle troligtvis hålla med.

Lars Jederlund, kommunikationsrådgivare och författare till den nya boken Ödesvalet, är inne på liknande tankegångar.

– Om de högerpopulistiska partierna blir tillräckligt stora kommer de att kunna stoppa den progressiva agendan och göra att EU står still.

Frågor där EU i så fall kommer att få svårt att driva framåt är enligt Lars Jederlund klimat, migration, utbildning, bistånd och den så kallade sociala pelaren. Men det är inte bara ökat parlamentariskt stöd som gör att dessa partier får ökad makt. De har även börjat samarbeta i högre utsträckning utanför parlamentet.

– Det kan handla om bloggar, tidningar och radiostationer, men även föreningar och andra rörelser utanför partierna.

Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se