Flottans gamla ekskogar ger kunskap om dagens ekplanteringar
På Visingsö och andra platser finns gamla ekar som planterades för flottan på 1830-talet. Nu digitaliseras mängder av historiska uppgifter om ekplanteringar från försöksytor – för att ge ny kunskap om ekskog och skötsel idag.
För nästan 125 år sedan anlades de första vetenskapliga provytorna för ekskog på Visingsö i Vättern. Forskarna Per-Magnus Ekö och Ulf Johansson från SLU fullföljer nu det arbete som deras företrädare inledde.
Egentligen började det ännu tidigare. De första ekarna på provytorna planterades hösten 1831 med avsikt att säkra flottans behov av ekvirke. Långt innan träden kunde användas hade förstås stålfartygen tagit över, men den rekordstora ekskogen fick annan användning. Eftersom den anlades under ledning av skogshushållningens fader, Israel af Ström, är allt noga dokumenterat, tillsammans med efterföljande mätresultat.
Projekt som inleddes på 1800-talet
Det finns med andra ord ett mycket intressant bakgrundsmaterial, men mycket har bara lagts på hög och samlat damm i arkiv. För att göra det användbart digitaliserar forskarna nu materialet och bygger på med nya mätningar. Uppgifterna ska omvandlas till ny kunskap och vägledning om ekskog och dess skötsel. Därmed börjar ett forskningsprojekt som inleddes i slutet av 1800-talet nu närma sig målgång.
– Under över ett århundrade har det gjorts stora insatser för att mäta och dokumentera – då känns det angeläget att allt arbete kommer till nytta. Alltför många resultat blir bara liggande, framhåller både Per-Magnus Ekö och Ulf Johansson.
Per-Magnus Ekö, forskare vid SLU:s institution för sydsvensk skogsvetenskap, mäter dimensionen på en ek. Bild: Pär Fornling
Det är ett tidsödande arbete att tränga igenom det gamla handskrivna materialet och med hjälp av digitala analyser upptäcka och rätta till missar vid tidigare mätningar.
Forskarna går igenom alla SLU:s långsiktiga försöksytor för ek, varav den nordligaste finns i Östergötland. När alla bitarna är på plats om något år finns en ny kunskapskälla att ösa ur. Det gäller inte minst ekens tillväxt, där dagens produktionstabeller kan uppdateras med hjälp av betydligt längre tidsserier. Den samlade kunskapen ger också ny vägledning om ekens skötsel och ekonomi.
På Visingsö, med de äldsta ekarna, kvalitetsbedöms varje träd och värderas efter dagens prisklasser. Eftersom träden stod tätt i ungdomsåren finns trädkronorna oftast kring tio meter upp, med en lång rak stam som ger minst tre stockar. Flera träd är värda runt 10 000 kronor. Det blev med andra ord en ganska god affär, även om träden går till annat än krigsfartyg, men nu är flera kronor oroväckande glesa och en del ekar har fått avverkas i förtid.
– Även om flera mätningar återstår är ytorna nära slutmålet för ekskogsskötsel. Nu återstår att dra lärdom av historien, säger Per-Magnus Ekö.
Kontakt:
- Per-Magnus Ekö, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, per.magnus.eko@slu.se
- Ulf Johansson, Tönnersjöhedens försökspark, SLU, ulf.johansson@slu.se
