Ungdomar som fick tillgång till a-kassa efter avslutade studier hade på kort sikt högre arbetslöshet än de som inte kunde få a-kassa. Ingångslönerna påverkades dock inte. Det visar en ny rapport från IFAU.
Mellan 1998 och 2007 hade ungdomar som avslutat gymnasie- eller högskolestudier rätt till grundbeloppet i a-kassan när de fyllde 20 år och var arbetslösa. Det så kallade studerandevillkoret. Mathias von Buxhoeveden vid IFAU och Uppsala universitet jämför i en rapport individer med liknande egenskaper som blev arbetslösa samtidigt, men där den ena individen var född en månad senare och därför fick tillgång till a-kassa senare än den andre.
De som hade tillgång till a-kassa började jobba i lägre utsträckning än de som inte hade det. Under den första månaden som personen blev berättigad till ersättning sjönk övergången till arbete med 12,5 procent.
Det finns inget stöd för att tillgången till a-kassa gjorde att den unge fick ett mer välbetalt arbete. Ingångslönerna skiljer sig inte åt mellan grupperna.
– Jag tittar på kortsiktiga effekter av tillgång till a-kassa och fångar bara effekterna under den första månaden, säger Mathias von Buxhoeveden som skrivit rapporten. Man ska vara försiktig med att generalisera de här resultaten till hur det ser ut på längre sikt, men de ligger i linje med nationalekonomisk teori och vad man tidigare funnit.
Hur mäts effekterna av tillgång till a-kassa?
I rapporten studeras nästan 60 000 ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning 2002–2005 och blev arbetslösa kort därpå. För att utvärdera effekterna av tillgång till a-kassan så utnyttjar Mathias von Buxhoeveden åldersreglerna i arbetslöshetsförsäkringen. I huvudsak används data från Arbetsförmedlingens register tillsammans med arbetsmarknadsstatistik från SCB.
Rapport:
Underlättar tillgång till a-kassa övergången mellan utbildning och arbete?, IFAU-rapport 2019:14. Rapporten är en sammanfattning av Working paper 2019:12.
Kontakt:
Mathias von Buxhoeveden, IFAU och Uppsala universitet, mathias.vonbuxhoeveden@nek.uu.se
