Går det att säga att det ena globala hotet är värre än det andra? Med hjälp av senaste SOM-undersökningen ställs två av samtidens viktigaste frågor – klimathot och antibiotikaresistens – mot varandra i en dystopiernas kamp. Resultatet: Klimathotet är ”värst”
– En dystopi är en framtida mardrömsvärld. Svenskars oro för en dystopisk framtid har vi mätt genom att fråga om orosmoln inför framtiden och samhällsproblem idag. Allt fler svenskar lyfter klimatfrågan som en av samtidens viktigaste frågor, och det gör klimatfrågan till vinnare i dystopiernas kamp, säger forskaren Björn Rönnerstrand.
Vad är egentligen värst, en överhettad planet eller resistenta superbakterier? Frågan är som att be folk välja mellan pest och kolera och alltså inte helt lätt att svara på. Istället får frågan ställas på annat sätt:
– SOM-institutet har följt svenskarnas syn på klimatförändringarna under en lång tid, och de senaste fyra åren har vi också följt synen på antibiotikaresistens. Det gör att vi faktiskt nu kan ställa de här hoten mot varandra och analysera vilket som svenskarna ser som värst, säger statsvetaren Björn Rönnerstrand som forskar kring vår syn på just den här typen av storskaliga samhällsproblem.
De tävlande: Två onda tvillingar
På ena sidan i denna dystopiernas kamp: klimathotet. En temperaturökning på två grader eller mer kommer att ge katastrofala effekter för både människor och ekosystem. Att begränsa den globala uppvärmningen kräver en omställning i form av omedelbara och kraftfulla insatser för att minska utsläppen av växthusgaser. En sådan omställning kräver medborgarnas stöd – om många oroar sig för klimatet och ser det som ett viktigt samhällsproblem skickar det en tydlig signal till politiker och beslutsfattare att fatta kanske obekväma beslut.
På andra sidan: antibiotikaresistensen. En ökad antibiotikaresistens äventyrar behandlingen av infektioner och försvårar operationer, transplantationer och många cancerbehandlingar. Lung- och urinvägsinfektioner kan bli omöjliga att behandla. För att begränsa antibiotikaresistensen krävs en minskad användning av antibiotika redan idag. Också här krävs medborgarnas stöd – om många oroar sig för antibiotikaresistens och ser det som ett viktigt samhällsproblem ökar möjligheten att komma tillrätta med det.
– Ur ett forskningsperspektiv är just de här två frågorna intressanta att jämföra, förklarar Rönnerstrand. Båda är globala och väldokumenterade och båda kräver omfattande samarbete för att kunna lösas. Samtidigt är de exempel på vad vi kan kalla det kollektiva handlandets problem – varje enskild individ måste göra en insats, men varje enskild insats är i sig marginell och därför är det svårt för enskilda individer att se att just deras agerande i de här frågorna betyder något.
Matchen: Jämnstarka tävlande
Dystopiernas kamp avgörs med frågan om hur oroliga svenskarna är för respektive hot. 49 procent av alla svenskar är mycket oroliga för klimatet enligt den nationella SOM-undersökningen 2018. Ungefär lika många, 50 procent, är mycket oroliga för antibiotikaresistensen. Ett till synes dött lopp, med andra ord.
En djupare analys visar dock att oron ser olika ut beroende på kön, ålder och utbildning: Välutbildade är mer oroliga än andra, yngre oroar sig i högre grad än äldre för klimatet medan det motsatta gäller för antibiotikaresistensen, och kvinnor är generellt mer oroliga än män. Men här finns också en skillnad beroende på politisk tillhörighet, och en ökande polarisering:
– Personer som står till höger på vänster-högerskalan är generellt sett mindre oroliga för de här frågorna än personer som står till vänster. Vi kan ta klimatet som exempel. Medan oron hos de som står klart till höger ligger på i stort sett samma nivå 2015 som 2018, ungefär 30 procent uppger att de är mycket oroliga, så ökar oron bland de som står klart till vänster – 2015 var 61 procent mycket oroliga och 2018 har det ökat till 75 procent. I frågan om antibiotikaresistens ser vi samma skillnad mellan höger och vänster, men inte att skillnaden mellan grupperna ökar.
Det som gör att klimathotet ändå kan utropas till segrare i denna dystopiernas kamp är hur de som besvarade på 2018 års SOM-undersökning svarade när de fick skriva tre viktiga ”frågor eller samhällsproblem”. Fyra procent angav ”klimatet” och 16 procent den bredare kategorin ”miljön”. Inte en enda angav ”antibiotikaresistens”.
– Därmed kan vi säga att klimathotet ändå vinner denna dystopiernas kamp, eftersom klimatförändringarna ses som ett större hot här och nu, säger Björn Rönnerstrand.
Läs mer:
Dystopiernas kamp: Svenskarnas syn på klimatförändringar och antibiotikaresistens i jämförelse (Björn Rönnerstrand), s. 323 ff. i SOM-institutets antologi Storm och stiltje.
Kapitlen i Storm och stiltje baseras på SOM-undersökningen 2018, som bygger på ett obundet slumpmässigt urval av boende i Sverige som är mellan 16 och 85 år gamla. 21 000 personer (bruttourval) fick ett av sex delvis olika formulär som de besvarade antingen postalt eller via webben. Svarsfrekvens (netto) är 53 procent. En fullständig metodredovisning(pdf) finns på SOM-institutets hemsida.
Hela antologin Storm och stiltje finns också från och med 27 juni fritt tillgängligt på SOM-institutets hemsida.
Kontakt:
Björn Rönnerstrand, forskare vid SOM-institutet, Göteborgs universitet, bjorn.ronnerstrand@som.gu.se
