Det kan bli betydligt lättare att diagnostisera Alzheimers. Forskare har vidareutvecklat en blodmarkör som via ett enkelt blodprov kan visa om en patient har sjukdomen. Redan till hösten börjar de testa tekniken inom primärvården.
I dag diagnosticeras Alzheimers sjukdom med hjälp av att identifiera ämnet beta-amyloid, antingen i ett ryggvätskeprov eller genom avbildning av hjärnan med PET-kamera.
– Det är metoder som är kostsamma och endast tillgängliga inom specialistvården. Inom forskningen har vi därför länge sökt efter enklare diagnosmetoder, säger Sebastian Palmqvist, docent på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus.
Forskare från Lunds universitet har tillsammans med ett läkemedelsföretag använt en ny metod för att vidareutveckla en blodmarkör (utvecklad av forskare vid Sahlgrenska akademin) som kan upptäcka om en person har Alzheimers sjukdom eller inte. Om metoden godkänns för klinisk användning hoppas forskarna att den på sikt kan användas som diagnostiskt verktyg inom primärvården. Till hösten påbörjar de en studie i primärvården för att testa tekniken.
Beta-amyloid i hjärnan?
Forskarna har undersökt om man med ett enkelt blodprov kan identifiera personer hos vilka beta-amyloid har börjat ansamlas i hjärnan. Med en enkel och exakt metod som forskarna menar lämpar sig väl för klinisk diagnostik och screening inom primärvården, har de kunnat identifiera beta-amyloid i blodet med hög träffsäkerhet. Med ett enkelt blodprov går det alltså att identifiera personer hos vilka beta-amyloid har börjat ansamlas i hjärnan, det vill säga har underliggande alzheimer.
Studien är ett samarbete med bland andra Henrik Zetterberg och Kaj Blennow vid Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset, Neurokemilaboratoriet i Mölndal.
– Tidigare studier på metoder med blodprov har inte visat några särskilt goda resultat, man kunde bara se små skillnader mellan alzheimerpatienter och friska äldre. Först för något år sedan har man hittat metoder med blodprovsmätning som visar större träffsäkerhet för att avslöja Alzheimers sjukdom. Svårigheten än så länge är att dessa andra metoder i nuläget kräver avancerad teknik och inte finns tillgängliga för att använda i klinisk rutin i dag, säger Sebastian Palmqvist.
Resultaten bygger på studier av blodanalyser insamlade från 842 personer i Sverige ( The Swedish BioFINDER) och 237 i Tyskland. Deltagarna i studien är alzheimerpatienter med demens, friska äldre och personer med lindriga kognitiva svårigheter.
Metoden som forskarna har studerat är utvecklad av läkemedelsföretaget och är en helautomatiserad teknik som mäter beta-amyloid i blodet och ger alltså stor träffsäkerhet för att identifiera proteininlagringar.
– Med den här metoden som vi börjar närma oss en träffsäkerhet som går att använda i klinisk rutinsjukvård runtom i hela världen, säger Oskar Hansson, professor i neurologi på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Diagnostisering i primärvården
Forskarna tror att denna nya blodprovsanalys kan vara ett viktigt komplement när det gäller screening för att hitta personer att inkludera i läkemedelsstudier mot Alzheimers sjukdom, eller för att förbättra diagnostiken inom primärvården vilket kan medföra att fler kan få tillgång till de nuvarande symtomlindrande läkemedlen mot Alzheimer.
– För att bekräfta metoden är nästa steg att testa den i en större population där förekomsten av underliggande alzheimer är lägre. Vi behöver även pröva tekniken i klinisk verksamhet, vilket vi gör rätt snart i en stor primärvårdsstudie i Skåne. Där hoppas vi kunna validera våra resultat, säger Sebastian Palmqvist.
Vetenskaplig artikel:
Performance of Fully Automated Plasma Assays as Screening Tests for Alzheimer Disease–Related β-Amyloid Status JAMA Neurology
Kontakt:
- Sebastian Palmqvist, docent vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, och läkare vid neurologiska kliniken på Skånes universitetssjukhus, sebastian.palmqvist@med.lu.se
- Oskar Hansson, professor vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet och överläkare vid minneskliniken på Skånes universitetssjukhus, oskar.hansson@med.lu.se
