När matematikuppgifter ges till elever i skriftlig form kan språkliga egenskaper i texten göra uppgiften onödigt svår. Även vid översättning av internationella prov är det viktigt att uppgifterna inte blir olika svåra beroende på vilket språk som används. Det framgår i en avhandling från Umeå universitet.
Matematikuppgifter ges ofta till elever i skriftlig form som ”lästal”. Då ska eleverna ur en kontext ta fram informationen om vad som ska beräknas. Men för att kunna lösa uppgiften måste eleverna kunna läsa och förstå uppgiftstexten. Om språket i texten försvårar elevernas förståelse, finns det en risk att uppgiften mäter elevernas läsförmågan istället för den matematiska förmågan. Genom att hitta orsaker till svårigheterna kan det vara möjligt att undvika dessa och formulera lämpligare matematikuppgifter.
– I min studie hittade jag några möjliga språkliga egenskaper som kan ha denna effekt. Till exempel användningen av ovanliga ord eller onödigt komplicerad meningsbyggnad, säger Frithjof Theens, i sin avhandling naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet.
Läsförståelsen varierade i olika språk
För internationella undersökningar, som till exempel PISA-studien, måste matematikuppgifter översättas till olika språk. Här är det viktigt att de olika språkversionerna har liknande svårighetsgrad för att resultaten ska bli jämförbara. Även här är det viktigt att språkliga egenskaper inte gör en version svårare än en annan.
– Det fanns skillnader i svårighetsgrad mellan PISA-uppgifter på svenska, engelska och tyska. Några av skillnaderna kunde till exempel härledas till olika komplicerade formuleringar i meningar i olika språkversioner. Däremot kunde andra språkliga skillnader, till exempel i användningen av aktiv eller passiv form, inte knytas till skillnader i svårighetsgrad mellan språkversionerna, säger Frithjof Theens.
Studien gjordes dels statistiskt genom att analysera text och resultat av PISA-uppgifterna, och dels genom att intervjua elever i Sverige och Tyskland som hade arbetat med några av matematikuppgifterna.
Fotnot:
Frithjof Theens är född och uppvuxen nära Kiel i norra Tyskland där han även läste till gymnasielärare i matematik och fysik. Efter att ha tagit lärarexamen flyttade han 1997 till Umeå och började jobba som lärare på Artediskolan i Nordmaling fram till 2014.
Avhandling:
Does language matter? – Sources of inequivalence and demand of reading ability of mathematics tasks in different languages. (Svensk titel: Spelar språket någon roll? – Källor till inekvivalens och krav på läsförmåga för matematikuppgifter på olika språk.)
Kontakt:
Frithjof Theens, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet, frithjof.theens@umu.se
