Samband mellan assisterad befruktning och risk för prostatacancer

Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

I en ny nationell registerstudie från Lunds universitet har forskare studerat kopplingen mellan prostatacancer och infertilitet. Studien omfattar över en miljon svenska män.
– Män som söker sjukvård för barnlöshet och assisterad befruktning visade sig ha högre risk för prostatacancer än de som har blivit pappor på naturlig väg, säger Yvonne Lundberg Giwercman, professor i experimentell patologi vid Lunds universitet.

Infertilitet och prostatacancer är tillstånd som drabbar vardera cirka en av tio män. Tidigare forskning har med motsägelsefulla resultat studerat sambandet mellan infertilitet och prostatacancer.

I den nya studien har forskarna velat jämföra risken för att utveckla prostatacancer hos tre grupper: de som blir föräldrar genom IVF- respektive ICSI-assisterad befruktning och de som får barn genom naturlig befruktning.

– Tidigare studier har oftast varit små i urvalsunderlaget, haft kort uppföljningstid och en del bygger på självrapporterade diagnoser. I studier som använt spermieparametrar som markör, till exempel spermiernas koncentration och rörlighet, för mannens infertilitet råder det dessutom en osäkerhet eftersom dessa kan variera hos samma man om man mäter vid olika tillfällen och även kan skilja sig åt från laboratorium till laboratorium, förklarar Yvonne Lundberg Giwercman.

Studien har letts av Yvonne Lundberg Giwercman och Yahia Al-Jebari, doktorand vid reproduktionsmedicin vid Lunds universitet. Den grundar sig på insamlade uppgifter från det medicinska födelseregistret på de 2,1 miljoner barn som föddes mellan åren 1994 och 2014, som forskarna sedan har matchat med uppgifter ur det nationella kvalitetsregistret för assisterad befruktning och det svenska multigenerationsregistret.

De har även undersökt och samkört all data med uppgifter ur cancerregistret, utbildningsregistret och dödsorsaksregistret. Rapportering av alla fertilitetsbehandlingar i svensk sjukvård, privat och offentlig, är obligatorisk och kvalitetsregistret för assisterad befruktning är så gott som heltäckande.

För att undvika att inkludera fäderna mer än en gång uteslöt forskarna barn i födelseregistret som inte var förstfödda. Efter denna borträkning fanns totalt 1 181 490 fäder och lika många barn. Av dessa fäder hade 20 618 fått barn med hjälp av provrörsbefruktning (IVF), 14 882 med intracytoplasmisk spermainjektion (ICSI) och 1 145 990 med naturlig befruktning.

– När vi jämförde dessa tre patientgrupper kunde vi se att de fäder som fått behandling med IVF och ICSI hade 30 respektive 60 procent högre risk för att få prostatacancer i jämförelse med fäder som fått barn utan assisterad befruktning. Av männen som fick prostatacancer var det 76 som behandlats med IVF, 54 med ICSI och 3 216 som fått barn genom naturlig befruktning, säger Yahia Al-Jebari, försteförfattare till studien.

Högre risk att få prostatacancer som unga

Männen som hade fått infertilitetsbehandlingar hade även en högre risk (IVF 1,33 gånger högre risk och ICSI 1,64 gånger högre risk) för att drabbas av prostatacancer i relativt ung ålder innan de hade fyllt 55, än de utan assisterad befruktning.

Studien saknar uppgifter om de män som under tidsperioden inte lyckades bli föräldrar alls, och forskarna har heller inte kunnat koppla uppgifterna till PSA-värden. Yvonne Lundberg Giwercman menar att deras resultat är viktigt för att sjukvården noggrannare bör följa upp de män som får assisterad befruktning. Forskarna välkomnar fler studier som undersöker risken för prostatacancer hos män som behandlas för infertilitet.

Studier på fördelar och effektivitet med PSA-screening för denna riskgrupp på samma sätt som vården för närvarande erbjuder andra högriskgrupper, som till exempel där det finns ärftlig belastning.

Risken för prostatacancer över längre tid

För registerstudier är de nationella kvalitetsregistren av stort värde, en tillförlitlig källa eftersom de har stor täckningsgrad och lång uppföljningstid. Även om forskarna i denna studie inte kan påvisa orsakerna till sambandet och saknar PSA-data, menar Yvonne Lundberg Giwercman att resultaten indikerar att infertila män är en högriskgrupp för prostatacancer och att PSA-testning är lika motiverat för denna patientkategori som för vilken annan högriskgrupp som helst.

– Framöver vill vi närmare även studera risken för cancern över längre tid än det var möjligt i denna studie, eftersom ICSI bara funnits som metod sedan 90-talet. Dessutom vore det intressant att hos de män som söker för assisterad befruktning undersöka faktorer som till exempel socioekonomi, hälso- och livsstilsrelaterade faktorer, säger Yvonne Lundberg Giwercman.