Tror du att du sitter lite på jobbet? Modern teknik visar sanningen
Mätningar av fysisk aktivitet på arbetsplatser brukar ske via självskattning. Men med modern teknik går det nu att mäta stillasittande och fysisk aktivitet objektivt. Det har visat sig att människor tycker att de sitter mycket mindre än de i själva verket gör.
–Tidigare har undersökningar av hur mycket man sitter på jobbet byggt på självskattning, men våra rörelsemätare visar att det inte ger rättvisande resultat, säger Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle.
Forskarna kan nu med modern teknologi, som små mätinstrument på låret i enklaste fall, mäta stillasittande och fysisk aktivitet, och på så sätt komma närmare sanningen.
– När de med fysiska arbeten själva fått rapportera, säger de sig inte sitta särskilt mycket, men den nya tekniken visar att de sitter mycket mer än de vet om.
Felskattning åt bägge hållen
Svend Erik Mathiassen säger att det också finns de som tror sig sitta 90 procent av dagen, och att det efter mätning visar sig att de sitter stilla mycket mindre än så.
– Det som är intressant är att man själva ofta tror att det är annorlunda än vad det verkligen är och att vi nu får vi mer fakta, och inte bara tro och tyckande, säger Svend Erik Mathiassen som bland annat forskar om strategier för insamling av data om fysisk arbetsbelastning.
Med faktiska mätningar av fysisk aktivitet går det att få ett mycket bättre underlag för att skapa hälsosamma arbeten för människor. Omfattningen av stillasittande på jobbet skiljer sig enormt från yrke till yrke.
– Det är jättestora skillnader, allt från lastbilschaufförer som i princip sitter ner hela tiden, till städare eller flygplanslastare som inte sitter särskilt mycket alls, säger Svend Erik Mathiassen.
Samma teknologi som aktivitetsarmband
Den tekniska utvecklingen har gjort mätningar på många personer möjlig, en accelerometer som för 20 år sedan kostade 200 000 kronor, kostar idag 1000 kronor. Och mäter på samma vis som ett aktivitetsarmband. De mäter rörelser och hastigheter och kan också ge rekommendation som ”du gått för lite steg”, eller ”idag är det ok”, eller ”nu ska du lägga dig och vila”.
Det är därför ganska lätt att få människor att delta i forskningsprojekt som handlar om fysisk aktivitet på jobbet, menar Svend Erik Mathiassen.
– Människor tycker det är rätt kul med sådana här mätapparater. När vi klistrar på mätapparater som deltagarna ska gå med i fem dygn, så tycker de att det är roligt efteråt att få se hur de fem dygnen faktiskt sett ut för dem.
En accelerometer mäter acceleration av kroppens rörelser i en, två eller tre riktningar och ger mer komplexa mätningar än antal steg från en stegräknare. Accelerometrar kan förutom total fysisk aktivitet även ge mått på intensitet, duration och frekvens, det vill säga mönstret av aktiviteten.
Handlar om att hjälpa människor
Att röra sig för lite är numera en väl känd riskfaktor för diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, vissa former av cancer, för tidig död. Men att röra sig för mycket, i tunga fysiska yrken, och inte få tillräcklig mycket tid för återhämtning, det innebär också en riskfaktor för hjärt- kärlsjukdom.
– Det är till och med så att man i tunga fysiska yrken är i sämre fysisk form än de i lättare fysiska yrken. Sämre muskelstyrka och sämre kondition, helt i motsats till vad man vanligtvis går runt och tror.
– Med hjälp av den moderna tekniken kan vi mycket bättre avgöra vem som sitter så mycket att de behöver åtgärder för att minska sittandet, och vem som tvärtom kan behöva mera utrymme för att sitta ner och återhämta sig, säger Svend Erik Mathiassen.
Vetenskaplig artikel:
Calibration of Self-Reported Time Spent Sitting, Standing and Walking among Office Workers: A Compositional Data Analysis. International Journal of Environmental Research and Public Health
Kontakt:
Svend Erik Mathiassen professor i belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle svenderik.mathiassen@hig.se
Text: Douglas Öhrbom
