I en ny studie använde forskargruppen information från det svenska Patientregistret tillsammans med Jordbruksverkets hundägarregister och Svenska Kennelklubbens register för att ta reda på om hundägande spelade någon roll för överlevnaden efter en hjärtinfarkt eller stroke. I materialet ingick information om alla patienter mellan 40 och 85 år som haft en stroke eller hjärtattack under åren mellan 2001 och 2012.
Lägre risk att dö
Forskarna kunde se att hundägande hade ett samband med bättre överlevnad i båda patientgrupperna. Tydligast var effekten för ensamstående hjärtinfarktspatienter. Där löpte hundägarna 33 procent lägre risk att dö än de ensamstående patienter som inte hade hund.
– Vi vet att social isolering och ensamhet är en stark riskfaktor för sämre hälsa och tidigare död. Tidigare studier har visat att hundägare upplever mindre social isolering och har mer interaktion med andra människor. Att ha hund är också en bra motivation för fysisk aktivitet, en viktig faktor i rehabilitering och välmående, säger Tove Fall, veterinär och professor i molekylär epidemiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet som lett studien.
Positiv effekt på hälsan
Resultaten från studien tyder på att hundägande har positiv effekt på hälsan, men det behövs fler studier för att kunna bevisa hur orsakssambanden ser ut. Även om studien tog hänsyn till annan sjuklighet så kan det ha funnits andra skillnader mellan hundägare och icke-hundägare som inte tagits hänsyn till. Med tanke på djurens välbefinnande är det viktigt att tänka på att man bara ska skaffa hund om man känner att man har goda möjligheter och kunskap att ta hand om den på ett bra sätt.
Publikation:
Mwenya Mubanga, Liisa Byberg, Agneta Egenvall, Erik Ingelsson, and Tove Fall (2019) Circulation: Cardiovascular Quality and Outcomes
