Elever som strävar efter höga betyg baserat på riktlinjer och instruktioner i grundskolan, möts av utmaningar i gymnasieskolans miljö där kunskapsfördjupning och reflekterande färdigheter premieras.
Enligt Eric Larsson, forskare vid institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms universitet, finns det fog för att ifrågasätta skolvalet och rådande utbildningssystem med betyg som urvalsgrund till gymnasieskolan.
Han ifrågasätter i sin avhandling den syn på kunskap och meritokrati (det vill säga elitsamhälle) som skolsystemet skapat. Och frågar vad som händer när eleverna slutar tro på urvalsgrunderna i det marknadsutsatta skolsystemet.
– Man ger eleverna en tro på något som är svårt att leva upp till. I gymnasieskolan ställs andra krav och vissa elever klarar det bättre än andra. Det finns en utslagsfaktor. Om du är van att vara bäst i grundskoleklassen och kommer till en skola där majoriteten av eleverna har höga betyg måste du omförhandla din position, säger Eric Larsson.
Han har bland annat intervjuat lärare och elever vid tre av Stockholms mest prestigefyllda innerstadsgymnasier. Konkurrensen till dessa skolor är ofta hård och eleverna är fostrade i att det är viktigt att få höga betyg. Men höga betyg i grundskolan leder inte automatiskt till höga betyg i gymnasiet.
Det skiljer sig dock mellan skolorna när det kommer till dessa krav. Antagningsgränserna är högre och prestationskulturen är större på de två kommunala skolorna i studien.
Svårt att gå från betygsjakt till djup kunskap
Avhandlingen visar att det främst är elever från grundskolor med ett så kallat instrumentellt förhållningssätt till kunskap som utmanas när de kommer till den nya mer bildningsorienterade skolmiljön. Dessa elever är vana att sträva efter att få höga betyg genom att fokusera på riktlinjer och instruktioner. Nu möts de av en miljö som eftersträvar kunskapsfördjupning och reflekterande färdigheter.
– Ju högre meritvärden en gymnasieskola har, desto fler elever som har ett instrumentellt förhållningssätt. Eleverna har en stor tilltro till systemet, ”om jag bara kämpar kommer jag att lyckas”. Men det är inte så enkelt. Stress och betygshets är påtagliga faktorer.
Är det en ny syn på kunskap som växer fram?
– Bildningsinriktningen försvinner i många fall till förmån för det instrumentella. Enligt lärarna i dessa skolor har det skett ett skifte. I takt med att högpresterande elever kommer in förändras attityden till vilken kunskap som är intressant och hur eleverna söker kunskap, säger Eric Larsson och fortsätter.
– En attraktiv skola kan ha den högsta antagningsnivån, men om fler elever tas in sänks den. Så länge eleverna har tilltro till att den bästa utbildningen har högst antagningsnivå, finns ett mått på vad man tänker är god kunskap. Vi kanske behöver tänka om. Att inte pressa barnen till att högsta betyg i skolan är det viktiga, utan hitta andra lösningar till vad utbildning ska innebära.
Avhandling:
Kontakt:
Eric Larsson, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, eric.larsson@edu.su.se
