Med hjälp av digitala metoder och modeller kan man undersöka hur landskap brukats i det förmoderna Island. Modellerna kan också ligga till grund för olika perspektiv på det förmoderna livet på Island. Det visar en ny doktorsavhandling från Umeå universitet.
– I detta projekt syftar jag till att tillgängliggöra det mest detaljerade historiska dokument som beskriver hur mark brukades, i det senmedeltida fram till det tidigmoderna Island, ungefär år 1500-1860, säger Gisli Palsson som just skrivit sin avhandling i ämnet vid Umeå universitet.
Viktiga böcker finns nu online
Gisli Palsson började med att skapade en omfattande infrastrukturkomponent i ett databashanteringssystem med öppen källkod och lade till länkar till arkeologiska data från Island och data tillgängliga genom internationella infrastrukturer.
– Det centrala dokumentet i projektet är de tidiga folkräkningarna på 1700-talet, Jarðabók Árna Magnússonar och Páls Vídalín, allmänt sedda som de viktigaste skrifterna som någonsin har skapats om isländskt jordbruk. De har inte varit tillgänglig på nätet – förrän nu, säger Gisli Palsson.
Därefter satte Gisli Palsson upp en en webbsida – jardabok.com – som visar all denna data på en karta med nätverkslänkar som omvandlar det punktbaserade innehållet till en serie av nätverk, som visar olika perspektiv av det förmoderna livet på Island, som rör fastighetsägande, församlingar och resursutbyten av tillgångar.
Två olika riktningar
– Forskningen, som baserats på den infrastruktur jag har byggt upp, ledde till två olika riktningar. Den ena riktningen handlar om det isländska jordbruket ur ett relationellt perspektiv och utreder nätverkens roll i besluten om markanvändning; särskilt i fråga om hur man reagerat vid kriser, berättar Gisli Palsson.
– I den andra riktningen blev mitt material även en utgångspunkt för att kritisera nätverksperspektiv inom arkeologin. Det här syns tydligt i min första och sista artikel i avhandlingen.
Avhandling
Kontakt:
Gisli Palsson, gisli.palsson@umu.se
