Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Jakten på ett botemedel för Aids har delvis fokuserat på att utrota infekterade celler. Men en ny studie av en liten grupp hiv-smittade, som lever med viruset utan behov av behandling, visar hur deras T-celler håller tillbaka viruset utan att döda infekterade celler.

Immunbristsjukdomen aids är ett pågående globalt hälsoproblem utan existerande vaccin eller botemedel. Vid en hiv-infektion angriper viruset en viss typ av T-celler som ingår i immunförsvaret – så kallade T-hjälparceller, eller CD+ T-celler. Dessa hjälper en annan typ av vita blodkroppar, så kallade mördar-T-celler, eller CD8+ T-celler, att attackera och döda celler som infekterats av virus eller bakterier.

När kroppen har för få CD4+ T celler slutar immunförsvaret att fungera effektivt och kan inte längre bekämpa vanliga infektioner. Ju färre CD4+ T celler en person har, desto värre blir symtomen för aids-patienterna.

Lever med hiv utan behov av behandling

Men för en liten grupp patienter (färre än 1 procent av de personer som lever med hiv)  är CD4+ T cellnivåerna stabila och det är svårt att påvisa hiv i blodet. Dessa personer kan därför leva med viruset utan behandling. Denna grupp, kända som ”elitkontrollanter”, har mer effektiva CD8+ T celler (de T-celler som dödar virus) än de flesta som lever med hiv.

Olika T-celler i immunförsvaret

T-celler, eller T-lymfocyter, är en typ av vita blodkroppar och utgör en del av immunförsvaret. De två huvudkategorierna är mördar-T-celler och T-hjälparceller. Mördar-T-cellerna är cytotoxiska, det vill säga kan döda virusinfekterade celler och tumörceller. De kallas också CD8+ T-celler, efter ytproteinet CD8+. T-hjälparcellerna kallas även CD4+ T-celler.

I en ny studie ville forskare från Karolinska Institutet och University of Pennsylvania i USA ta reda på exakt hur det går till när CD8+ T cellerna hos elitkontrollanter begränsar spridningen av hiv-viruset och därmed utvecklingen av aids. Forskarna samlade in blodprov och vävnadsprov av lymfkörtelvävnad från totalt 51 personer med hiv, varav 12 elitkontrollanter, från tre olika platser i USA och Mexiko.

Med hjälp av metoden singel-cell RNA sekvensering, en metod som används för att studera individuella celler, kunde forskarna se att elitkontrollanterna hade fler hiv-specifika CD8+ T celler i sin lymfvävnad än övriga patienter. Dessa var dock så kallade icke-cytotoxiska, vilket betyder att de inte dödade infekterade celler. Istället kunde dessa CD8+ T celler hämma hiv-spridning genom en förbättrad proteintillverkning. De var alltså bättre på att bygga ihop aminosyror till proteiner. Detta ledde till produktionen av fler, och en större variation av, cytokiner, små proteinmolekyler som är viktiga för cellernas kommunikation. En större variation av cytokiner stärkte cellernas mångsidiga funktion.

Virushämning snarare än utrotning som strategi

– Våra resultat går emot det paradigm inom hiv-kontroll som fokuserar på ett potentiellt botemedel genom att döda infekterade celler, säger Marcus Buggert, forskare och gruppledare vid institutionen för medicin på Karolinska Institutet i Huddinge och en av studiens författare.

– Även om detta fortfarande kan fungera så stödjer vår forskning en modell där virushämning, snarare än utrotning, kan agera som ett funktionellt botemedel.

6 500 lever med hiv i Sverige

Globalt har över 30 miljoner avlidit i aids och för närvarande lever cirka 30-35 miljoner med hiv. Värst drabbat är Afrika söder om Sahara. I Sverige rapporteras ungefär 400-500 nya fall av hiv varje år. Mer än hälften har fått hivinfektionen före immigration till Sverige. Ungefär 6 500 personer lever idag med hiv i Sverige.

Vetenskaplig artikel:

Elite control of HIV is associated with distinct functional and transcriptional signatures in lymphoid tissue CD8+ T cells. Science Translational Medicine

Kontakt:

Marcus Buggert, Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet marcus.buggert@ki.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera