Vanligt med juverinflammationer hos mjölkkor i Rwanda
Både antalet kor och deras mjölkproduktion ökar i Rwanda idag. Merparten av mjölken i Rwanda produceras av småbönder med enstaka kor. Bristande hygien, dålig juverhälsa och penicillinresistenta bakterier är stora problem.
Till stor del beror ökningen på åtgärder inom nationella program som bygger på mjölkens stora betydelse för de små barnens näringsstatus och deras tillväxt och kognitiva utveckling. Mjölkkor är viktiga både kulturellt och ekonomiskt i Rwanda.
Jean-Baptiste Ndahetuye har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt den hygieniska kvaliteten på Rwandisk mjölk, och kopplingar till juverhälsa, hygien och andra skötsel- och uppfödningsfaktorer.
Bakterier påverkar kvaliteten på mjölken
Den övergripande slutsatsen är att subkliniska juverinflammationer, det vill säga sådana som inte ger synliga förändringar på juver eller i mjölk, är vanliga bland besättningarna av mjölkkor. Merparten av de sjukdomsframkallande bakterier som hittades i mjölken visade sig dessutom vara av smittsam typ och i hög grad resistenta mot penicillin.
– Det höga bakterietrycket i hela produktionskedjan har betydelse för mjölkkvaliteten, för möjligheten att förädla mjölkprodukter och för folkhälsan, säger Jean-Baptiste Ndahetuye.
Det finns flera faktorer som ökar risken för att korna ska drabbas av subklinisk juverinflammation. Det gäller t.ex. om de var inhysta i en individuell fålla (kraal) och på jordgolv, om de var i senare delen av sin mjölkproduktion, om de var av holsteinras, om de hade smutsiga juver och ben, om de inte hade en kalv som diade dem, om de inte fick foder direkt efter mjölkningen, om mjölkaren inte tvättade händerna och det var dålig hygien under mjölkningen, samt om korna inte förmjölkades.
– Ett kontrollprogram mot juverinflammationer skulle vara en bra åtgärd för optimerad mjölkproduktion i Rwanda, avslutar Jean-Baptiste Ndahetuye.
Rwandas mjölkmarknad
Mjölken kyls inte på gården utan transporteras okyld på cykel eller motorcykel i mjölkflaskor eller plastdunkar till mjölksamlingscentraler, där mjölken kyls för första gången när den hälls i en större mjölktank.
Den mjölk som hanteras och processas vidare i denna formella mjölkkedja pastöriseras oftast innan försäljning, men det finns också en informell mjölkkedja där mjölken säljs direkt till konsument eller på små lokala marknader, opastöriserad.
De allra flesta familjer är medvetna om att de ska upphetta mjölken före konsumtion. Myndigheterna försöker dock få alla mjölkproducenter att leverera till de officiella mjölksamlingsställena och minska den informella marknaden.
Vetenskaplig avhandlig:
Mastitis in dairy cows in Rwanda: characterization, prevalence, aetiology, antimicrobial resistance and effects on milk quality, Jean-Baptiste Ndahetuye
Kontakt:
Jean-Baptiste Ndahetuye, Institutionen för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet, jean-baptiste.ndahetuye@slu.se
Renee Båge, huvudhandledare och universitetslektor vid samma institution, renee.bage@slu.se
