Rasism uttrycks utifrån samhällsklass
Bilden av arbetarklassen som mer rasistisk än medelklassen problematiseras i en ny avhandling i sociologi vid Uppsala universitet. Det som skiljer klasserna åt är att rasismen uttrycks och visas på olika sätt beroende på vilken klass man tillhör.
– I stället för att prata om vilken samhällsklass som är mer eller mindre rasistisk borde vi tala om på vilket sätt som klasspositionen påverkar hur vi uttrycker rasism. Klassvillkoren påverkar vilken typ av rasistiska och diskriminerande handlingar vi utför och vilka orsaker som ligger bakom, säger Mikael Svensson som nu disputerat i sociologi vid Uppsala universitet.
Han beskriver i sin avhandling hur den offentliga allmänna diskussionen om rasism ofta innehåller antaganden om klass. I såväl massmediala som politiska diskussioner finns enligt honom en generellt vedertagen uppfattning om att rasism främst förekommer i arbetarklassen.
Arbetarklassen exkluderar
– Den uppfattningen har också stärkts av vetenskapligt genomförda undersökningar som mäter attityder till kulturell mångfald och flyktingmottagning, där trenden pekar åt samma håll. Samtidigt har studierna kritiserats för att vara utformade på ett sätt som relativt sett överdriver de negativa attityderna hos personer i arbetarklassen och missar motsvarande attityder bland de med mer privilegierade klasspositioner.
I sin forskning visar Mikael Svensson på skillnaderna i hur rasismen ser ut i olika samhällsklasser. Arbetarklassens rasism domineras av olika typer av exkluderande och undvikande handlingar, till exempel att försöka få chefen att inte anställa fler personer med det man uppfattar som utländsk bakgrund. Att undvika att arbeta med vissa kollegor som har utländsk bakgrund eller att undvika att söka arbete på arbetsplatser eller att bo i bostadsområden där många har utländsk bakgrund.
Priviligerade korrigerar
Samma typ av handlingar och beslut finns också bland de med mer privilegierade klasspositioner, men här är framförallt exploaterande och korrigerande handlingar utmärkande för rasismen. Det kan exempelvis vara att särskilt försöka anställa personal med utländsk bakgrund till de sämsta positionerna för att kunna betala mindre. Det kan handla om att få grannar med utländsk bakgrund att ta ner sina paraboler som de satt upp för att titta på tv från sina hemländer och att få dem att sluta laga mat som anses lukta för mycket.
Studien bygger på intervjuer med personer i arbetarklasspositioner som bor i ett arbetarklassområde och som vid intervjutillfället tjänade mellan 200 000 och 360 000 kronor per år, respektive intervjupersoner med priviligierade klasspositioner som bor i ett socioekonomiskt mer fördelaktigt område och som vid intervjutillfället tjänade över 480 000 kronor per år.
Rasifierande hierarkier på arbetsmarknaden
– Varför man uttrycker rasism på så olika sätt beror bland annat på i vilka situationer man möter personer som anses ha utländsk bakgrund, olika arbetsvillkor och olika upplevda konkurrenssituationer och möjligheter på bostads- och arbetsmarknaden. Man måste också räkna in de rasifierade hierarkier som finns på arbets- och bostadsmarknaden.
– Personer med utländsk bakgrund, särskilt utomeuropeisk bakgrund, har genomgående svagare positioner på arbetsmarknaden och bor i socioekonomiskt svagare bostadsområden, säger Mikael Svensson.
Vad är klass?
Klass definieras i avhandlingen baserat på klassteoretikerna Erik Olin Wright och John Goldthorpes klasscheman, vilket innebär en kombination av marxistiska och weberianska klasskriterier. Det innebär att klass främst definieras utifrån om personerna själva äger företag eller säljer sin arbetskraft, vilket yrke människor har, vilken position på arbetsplatsen de har – om de kontrollerar andras arbete och i vilken uträckning deras eget arbete kontrolleras av andra – och vilka anställningsvillkor och lön de har.
Intervjupersonerna i studien som tillhör arbetarklassen arbetar exempelvis som undersköterska i hemtjänsten, brevbärare, frisör och butiksbiträde, medan intervjupersonerna som tillhör de mer privilegierade klasserna exempelvis arbetar som läkare, arkitekt, ekonom och chef på större företag.
De intervjupersonerna från arbetarklassen som är med i studien tjänade vid intervjutillfället mellan 200 00-360 000 kronor per år, medan intervjupersonerna med mer privilegierade klasspositioner som minst tjänade 480 000 kronor per år.
Avhandlingen:
Svensson M; Hur klass gör skillnad: Klasspositionens betydelse för rasistiska och negativt särskiljande praktiker (2019)
Kontakt:
Mikael Svensson, disputerad vid sociologiska institutionen vid Uppsala universitet, numera lärare och forskare vid Södertörns högskola, mikael.svensson@sh.se
